Idag var det ute-jogg premiär på halt underlag. Känslan när vi joggade iväg var befriande och upplyftande.. Jag kände direkt hur bra det var för välmåendet. Hela jag sprudlade inombords. Man kan kanske kalla det för ren njutningsjogg. En lugn och fin halvmil gjorde hela min kväll! Ni som inte joggar förstår inte vad jag pratar om Överhuvudtaget. Ni sitter förmodligen och skakar på huvudet nu. Men det är så mycket mer än bara att trötta ut sig i flåset. Det är luften, det är omgivningarna, det är musiken, hjärnan nollställs, man rensar tankarna liksom och kroppen får arbeta, och man presterar något!


Jag ska försöka springa långsamt nu i början så att inte benet börjar strejka igen. Och det passar ju bra att springa långsamt i den här halkan. Det är ju inte så att jag äger ett par broddar heller. Men det är inget jag prioriterar nu, när snön är på väg bort och vårluften ska fylla mina lungor och knastrande småsgrus rulla under skorna i stället för is.

Här är vi, två glada joggare- jag och fina Nina <3

Agnes när hon är som bäst. Idag har hon kommit på att man kan dra ut lådan på stereobänken och klättra ner i den och sätta sig där.
Sen försöker hon klättra igenom sängbordet för att komma åt gitarren. Man måste välja den svåraste vägen förstår ni.
Idag har hon skinit som en sol. Iaf hela förmiddagen.
Min fina jänta. Gud va jag älskar dig!
Snart har vi haft dig hos oss ett helt år! Tänk va tiden går fort!

Dr besöket gick bra. Ska börja äta medicin igen. Sist jag åt medicinen fick jag hemska biverkningar. muskelryckningar de lux. På muskler man inte ens visste att man hade. ungefär på 200 ställen åt gången. Hela jag vibrerade, och min tunga blev slapp och jag sluddrade. Det var hemskt! Nu ska vi prova lägre dos... önska mig lycka till!

Idag var Jag var sämre än vad han sett tidigare. Han beställde en ny neuro undersökning då de ska sticka in nålar i huden på armar ben och i huvudet för att mäta aktiviteten i musklerna. Han skulle även återkomma om den andra behandlingen som kräver sjukhusvård. Känns ändå bra på det stora hela!

Agnes hostar på, men febern är väck. Hon är pigg och aningen gnällig. Jag mår också bättre.

Känner mig lite nervös idag. Ska till min neurolog om ett par timmar. Vet egentligen inte varför jag blivit kallad, men det passar bra eftersom att jag har blivit lite försämrad. Ögat hänger mer, och jag ser rätt ofta dubbelt.

För er som inte vet så har jag förmodligen en neurologisk sjukdom som heter myastenia gravis, i en light variant kan man säga. (Googla för ytterligare info) Hela kroppen kan drabbas av muskelsvaghet och tillfällig förlamning, men för min del är "bara ögat" drabbat. Det ser förjävligt ut!
Har inte symtomen förvärrats nämnvärt under loppet av två år, så brukar det hålla sig på samma nivå. Jag har inte försämrats utan är lika som från första dagen jag upptäckte detta för dryga två år sedan, Vilket är positivt! Jag kallar det för att "jag har bra och dåliga dagar", ibland syns det mer. Ibland mindre.
Min läkare har föreslagit en behandling som kräver sjukhusvård, och vissa gånger även respirator vård och jag är lite rädd inför den eventuella behandlingen. Antar att vi kanske ska diskutera den idag...ett annat alternativ att bli frisk från denna åkomma är att såga upp bröstbenet och operera bort en körtel som ligger under bröstbenet som heter tymus.. Men det känns lite väl läskigt. Jag kan väl erkänna att dubbelseende är jobbigt, men värt att öppna bröstkorgen för? Nja inte i min värld :)
Många som är ovetande om min sjukdom går obemärkta förbi mina symtom. Ingen brukar se att mitt öga hänger förrän de vet att jag har sjukdomen.
Men jag tänkte visa på ett kort där jag har en " dålig" dag.. Jag vet, jag ser förjävlig ut!!!

En bild säger mer än 1000 ord. Kärlek!

Mina fina <3

Vi har fått en kaffemaskin av svärmor och Bengt. Det är ju suveränt bra, speciellt på morgonen när man vill ha sitt kaffe fort. Vad är bättre än en kopp kaffe direkt på morgonen?

Förövrigt har Agnes druckit 3/4 portion välling till frukost. Det gillas. Hon har druckit och ätit dåligt sen vi kom hem från sjukhuset. Hon åt ta me' sjutton bättre när hon hade feber och låg inne än nu. Wierd! Nu är hon ju ändå feberfri och borde då kännas piggare på alla fronter, men äta och dricka är svårt. Hon hostar fortfarande illa, men på nätterna har hon faktiskt sovit riktigt skapligt. Hon är väl helt utmattad efter allt stackarn. Men man ser att hon är på bättringsvägen.
Tänder är borstade, och leken är igång, även om man märker att hon blir andfådd när hon kör igång med att leka.

Lite morgonbilder <3

Två fina älsklingar som morgonmyser i soffan..
Det är så fint att se dem tillsammans.
Kärlek!

:)

Nu är det fredag och det innebär fredagsmys.

Jag sjuk, Ligger bredvid en sjuk sovande dotter.
En granne till oss, Williams kompis ska sova här och nu är killarna på sitt rum och kör en legotävling. "Högst torn vinner" vinnaren får ett pris.... Eller alla får egentligen ett pris, fast vinnaren väljer pris först.

Till middag blev det hemlagad pizza. Jättegod men synd bara att min smak är lite nedsatt.

Här är ett litet smakprov på hur pizzan blev, och hur söt man är när man sover. Stackars liten. Hoppas hon blir frisk fort!

Oturen fortsätter följa oss. Agnes ligger sedan igår inne på Barnkliniken med hosta, hög feber och stigande infektionsparametrar.

När ska allt elände ta slut? Min ork räcker snart inte mer...
Mitt lilla hjärta <3
Mammas älskling

Tillbringar vi nere i Viken. Agnes måste få träffa farmor och Bengt lite, och vi får ha sovmorgon. Det är välbehövligt kan jag meddela.

Jag blir så rastlös utan träning så efter intag av diverse bakelse, och med vetskapen att panacottor, paj, choklad osv snart också skulle förtäras så sneglade mitt norra öga på löpbandet som finns på övervåningen. Jag har ju lovat mig själv att inte springa förrän benet är riktigt bra, men nu kunde jag inte stoppa mig längre. Jag tog en lugn och fin löptur på ungefär 3,5 km och det är jag såklart jättenöjd och glad över. Vips så har jag hämtat energi för resten av dagen! Lovely! Endorfiner is the shit!
Det kanske blir en liten löpis i morgon innan hemfärden också....

Här är endel av dagens goda kärlek

Tulpaner är mina favoritblommor! Och just idag kom min fina vän Anna över och tyckte att jag behövde muntras upp med en bukett efter min inte helt muntra period.. Sånt värmer gott i hjärtat.
Tack kära vän. De är så fina!

Funderar över livet. Man vet aldrig när det är slut. Det gäller att leva varje dag.

I december fyllde min morfar 100 år. En Skojfrisk, levnadsglad man med alla sina alla sinnen Bevarade. En man som jag sett upp till, beundrat och älskat.

Idag, knappa två månader efter sin 100 årsdag lämnar han livet.

Jag kunde av olika orsaker inte åka till Värmland och fira honom på 100års dagen, utan tänkte göra det vid senare tillfälle. Nu blir det aldrig så. Han är borta.

Det gör så ont i själen. Min fina morfar. Han har ju alltid funnits där, i sin röda stuga på landet i värmlandsskogen. Han har alltid haft dörrarna öppna för mig.

Hans långa innehållsrika liv är till ända, och jag får trösta mig med att livet har sin gång, och att han fick leva längre än de flesta. För mig gör det dock lika ont.
Jag har förlorat min morfar.

Kära morfar. Vila i frid <3

Tänk va skönt det är att bara ligga och softa. Jag har dragit mig tillbaka, klar för att sova, ligger här och bara myser och njuter av tystnaden...

Ska lyssna på min ljudbok en stund innan de gröna släcker ner för dagen.

"50 nyanser av honom" kan det vara nåt? Det verkar så iaf ...

Redan söndag igen. Om man ska summera den här veckan så har den gått lika fort som vanligt, och jag har börjat må lite bättre nu faktiskt. Härligt! Det som också känns så himla skönt att det även har lugnat sig på andra fronter.


Träningen har flutit på bra och alla barnen har varit med och tränat, åtminstone en gång var. Först var ju William med.

Igår var Ludvig med när William var på kalas. Han sprang runt och gjorde sin mamma nervös. Dessutom sprang han runt med Agnes vilket ledde till ett handlöst fall med Agnes som stötdämpare. Och se där, så var Agnes första bula/blåmärke på plats rätt i pannan. Vem som grät mest? Ja det var nog Ludvig. Han blev bra skraj. Förhoppningsvis springer han inte med henne igen.

Idag var Agnes med och lyfte. Hon försökte sno mina vikter men se det gick inte! Jag gav henne en ett-kilos handel och den kastade hon runt med. Jag försökte få med det på bild men det gick inget vidare då hon bara kastade i väg den.



Mage, biceps, bröst och axlar blev dagens upplägg. I veckan som kommer ska jag även köra ett skidpass har jag precis bestämt. Det ska bli riktigt spännande! :)

Här är vi iaf i dag mor och dotter in action.

Agnes sov hela natten och vaknade runt 6-snåret. Så då fick man pina upp och sen var det dax för morgonstressen. Två grabbar som gör allt utom det de ska, och en liten jänta som kryper runt och stoppar allt som hon får tag på i munnen. Sen stänger de aldrig toadörrarna efter sig och där inne gott folk så kan en 10 månaders hitta mycket roligt. Tids nog blev alla faktiskt klara, idag också, och Micke körde dem till skolan/förskolan.
Det ska bli ett sant nöje att få iväg tre barn till olika ställen efter sommaren, och det redan kl 06.15.... Men det går väl det med. Det finns ju dem som har 5 barn att lämna ;)

Nu njuter jag av lugnet igen. Agnes sover, jag ligger i soffan under en mysig filt med en kopp kaffe. Det är alldeles tyst här... Ska nog faktiskt sluta mina gröna och ta en powernap jag med, medan jag kan...

Idag hade jag med mig två grabbar och en liten tös till gymmet. William och Micke spelade lite pingis innan de anslöt sig till gym- rummet. Lilleman testade lite bröst och biceps, medans mammi körde ett pass med triceps, rygg, ben och mage.
Micke skadade ryggen sist så han fick vara förste barnvakt.

Det blev en riktigt bra och effektiv gym-timma idag och jag är så glad att jag tog mig iväg! Jag har ju sagt till mig själv att köra varannan dag så då måste jag ju hålla det. Allt annat är meningslöst.

Sen kl 18 var det dags att ta sig på fotbollsträning med William. Det är kul att se honom utvecklas. Det var länge sen jag såg honom träna sist. Nu lyssnade han och tog in instruktionerna från tränaren bättre, mindre flams och lek än tidigare. Lite stolt mamma blev jag nog. :-)

Under den här tiden har Ludvig fått varit hos Leo och haft kompis-tid. Inte fy skam det heller!

Nu är alla måsten för idag över. Vikt tvätt, tagit hand om disken x flera. Läst läxor, Varit hos läkare, tränat, fotbollsträning med william, Duschat barn, duschat mamma. Tilldelat kvällsmat, fått barn i säng. Nu är det bara jag och älsklingen vakna, så jag ska passa på att njuta av lugnet en timma innan jag kommer ligga däckad i soffan....och invänta en ny dag med fler attgörasaker på min lista. Sen får ni hålla tummarna med oss att Agnes inte vaknar i natt... I natt som var höll hon oss vaken över en timma i sträck med sin (inte)ljuva (skrik)nattsång. Tur att hon är så söt så att hon blir förlåten direkt :-)
Natti!

Men här äter exempel på hur det kan se ut ;)