Summering av träningsåret

En liten tillbaka blick över mitt träningsår. 

 

Året började väl egentligen rätt ok. Det var för kallt för mig att springa, plus att jag haft ont i låret 2 månader, så det blev mest styrketräning under jan, feb, och mars. Sen var jag inte helt grön efter att ha fött barn 8 månader innan året startade. 

I februari och mars började jag komma igång med löpningen och det kändes bra! Sen åkte jag ju på en hemsk hosta, influensa och halsfluss och fick sedan ont i knäna när jag försökte börja komma igång igen, så blev det återigen joggtorka. Så under sommarmånaderna försökte jag hålla igång genom promenader, cykling och nån kortare jogg här och där. 

Minns att jag tyckte att det var så tråkigt att inte kunna kicka igång ordentligt! 

Sedan september har distanserna bara ökat månadsvis, och det är ju jättepositivt med tanke på att jag kommit under medicinsk behandling under den tiden som jag faktiskt ökat upp distans, även om jag sänkt mig tidsmässigt. Men vet ni? Jag har inte bråttom till något! Jag tänker springa många år till, så jag hinner! 

Fick även med mig William ut vid ett par tillfällen 

Sen kom stormen Sven och då fick jag jobba...

Under 2013 har jag totalt

sprungit 40 mil!

cyklat 14 mil!

promenerat 15 mil! 

(Och varvat med styrka, främst vinterhalvåret) 

Och det är fördelat som följer 

Jan          Löpning 0 km

               

Feb.        Löpning 8,66 km

Mars       Löpning 45,21 km

               

Apr.         Löpning 39,10 km

               

Maj         Löpning 18,11 km

               

Juni        Löpning 19,09 km 

               

Juli         Löpning 14,5 km

               

Aug.        Löpning 23,40

               

Sept       Löpning 29,8km

               

Okt         Löpning 47,46 km

               

Nov        Löpning 76,23km

              

Dec        Löpning 77,67 km

              

Avslutar med att det även är mellandagsrea på oss löpare... 

Och sen hittade jsg en löpsedel också, och ska ta den med mig i tanken till nästa år... 

Gott nytt år!          

Träningsdag

Efter några löppass med motgångar  så bestämde jag mig idag för att sänka kraven på mig själv ytterligare. Jag har ju börjat att tappa motivationen, och jag har funderat på hur jag ska få tillbaka den med alla senaste bakslag.

Så därför beslutade jag mig för att stänga av rösten som talar om hur fort man springer och bara springa på distans. På så vis springer jag bara på känsla... Och tro mig, idag blev det en underbar känsla ! 

Jag och Natta gav oss ut... 

Bra väder! 

Solen sken! 

Lagom kallt,  +2,5 grader

Höll lagom fart, och vi kunde hålla ett prattempo! 

Vi hade ju inget krav på själva distansen heller egentligen, utan tänkte springa så länge det kändes behagligt. 

Efter 2 km blev underbenen så där tunga och på gränsen till kramp, och jag trodde att 3 km skulle bli mitt mål, men sen så släppte det och vi lufsade vidare till 5 km och strax därefter fortsatte jag joggen på egen hand och hade enkilometer i taget som mål. 

Jag avslutade på 8 kilometer och kroppen känns så pigg och kry idag! Härliga känsla när man har såna här bra dagar. 

Det är lite lustigt att kroppen slappnar av när man inte är medveten om tiden, och ändå landar man på ungefär samma snitt som när man pressar sig. Jag tror jag ska fortsätta springa utan "tidsrösten" ett tag till. Idag fick vi en snittid på 6,49! 

Det kändes ju nästan som semester den här gången! 

Förresten så gick snöret på  mina nya löpartights sönder i första tvätten! Så idag ville vi byta dem och de var självklart slut, så jag fick hem mitt andrahandsval soc. 

De var helt okej att springa i!

Note to self:

I can continue do this.

I Will continue do this. 

I will keep up that good job.

End of story.

8 km springlufs i benen!! 

Inte så illa ändå. Känner mig nöjd, glad och tillfreds. 

Nu blir det middag, so long! 

Otacksamt

Tänkte klaga lite bara. Jag behöver det idag. 

Tänk att jag tränar 4-5 ggr i veckan, och ändå går vågen bara uppåt. Otacksamt är vad det känns. Jag kämpar och kämpar och ändå blir resultaten åt fel håll. 

Nu har jag gått upp 6,2 kg sen ett par månader och det känns förj*vligt! Jag har ökad matlust, big time!! Jag har svårt att lägga band på mig. Allt smakar så gott! Saker jag inte alls intresserat mig för innan. 

Jag vet ju att det är min kortisonbehandling som ger mig det här, men det är jobbigt att hela tiden träna i kraftig uppförsbacke, och aldrig få credit för vad man faktiskt åstadkommit.

Det känns ungefär som " Simone! Nu går vi ut och springer lite så att du kan gå upp ytterligare ett kilo" 

Fast, egentligen ska jag tänka "Simone, tänk vad du skulle väga om du inte sprungit alla dessa rundor" 

Observera nu att jag endast refererar till MIG och MIN viktuppgång (som är på en onaturligt sätt och hänt under en väldigt kort period) och att jag inte på något sätt dömer någon annan efter deras vikt. 

Så nu mina vänner, så ska jag verkligen försöka!! Min kamp att tygla mig själv från gottsaker, 

fylla fruktfatet istället för godisskålen,

äta rätt mat i rätt mängd, 

träna i den mån min kropp klarar, 

och inte tycka synd om mig själv. 

Det finns faktiskt alltid de som har det värre. Visst är jag sjuk, men jag står på benen, och jag lever! 

Stockholm

Idag har vi varit i självaste hufudstaden. Vi har hälsat på mickes pappa Lasse och Britt-Marie. 

Vi blev bjudna på kalkonmiddag och hade det riktigt trevligt.

Fick ett par fina bilder som jag vill lägga upp här, men som även ligger på instagram.  

Farfar Lasse och Agnes har en konversation. Riktigt fint kort tycker jag! 

Äkta! 

Vi tyckte att Agnes blev så trött där borta, men kom på sen att hon kanske inte sovit på vägen dit som vi trott! Så hela vägen hem sov hon. 

Gissa vem som är vaken nu och speedad? 

Dessa kläder fick hon. Snickarbyxor och två tröjor från pop. 

Måste visa blomman jag fick av Natta och Vanessa igår!  Idag har den slagit ut rejält! 

Agnes fick även massa hårspännen av Vanessa igår, Och dessa är väldigt spännande att leka med. Hon har suttit en bra stund nu och försökt spänna fast dem i håret. Men mamma fick hjälpa :) 

Pojkarna har tillbringat dagen hos farmor och farfar och det lutar åt att de sover kvar där. 

Nu ska jag underhålla min vildbatting! 

Tacokväll med la familia

Ikväll hade vi syskon och respektive och barn och barnbarn här... Japp precis så var det, min bror är ju plastmorfar. (Tur att det bara är han som blir gammal och inte jag) 

Det var en lugn, trevlig och avslappnad kväll. 

Vi köttkörde varianten 

-kyckling

-köttfärs

-pulled pork

Lilla Evelina 

Lilla nya Ella till höger i bild 

I eftermiddags hade vi även Cissi och Emil här och lekte en stund :) 

Och jag överraskade mig själv att klä

På mig en leopardmönstrad oversize tröja för att dölja mina nytillkomna valkar. Barnens och mickes kommentar 

" ska du verkligen ha på dig den där" (sen hördes ett asgarv) 

De kanske inte gillar leoparder... Haha! 

Jag kunde ju precis innan inte helker bestämma mig om jag var ful eller fin i den, men efter detta så förstod jag att jag förmodligen inte var speciellt snygg iaf ;) 

Dock behöll jag den av ren trots. Bara för attjag skulle få en glad skrattande familj. Haha 

Tjing!! 

Down dagar

Jag har haft ett par down dagar, och motivationen ligger på sparläge. 

Ingenting har känts riktigt kul, och jag har varit nedstämd. Man måste få ha sådana dagar också.

  Livet leker inte alltid. 

Jag har märkt att min jogging har börjat gå sämre och sämre, det känns liksom tyngre och tyngre att springa, och jag får pressa mig mer och mer vilket kroppen inte orkar nu när jag äter kortison, och det känns ju som ett stort bakslag. Jag trappar ju ner dosen och tycker att jag borde börja springa bättre, men i själva verket kanske det är nu som kortisonet börjar visa sitt rätta jsg och tänker sänka mig helt. 

Min läkare sa ju att jag förmodligen inte skulle klara att springa under behandlingen överhuvudtaget.

Har trots detta bestämt mig för att fortsätta jogga om jag så så ska jogga så sakta att jag blir omgådd. 

Så idag tvingade jag ut mig själv. Japp. Ni läste rätt. Tvingade. 

Jag tog mig ut utan några som helst krav på mig själv. Jag skulle få landa på den tiden och kilometern som kroppen ville. Och oj vilken skillnad det är att  springa när man sänker sina krav bara en liten aning.  5 km lufsade jag på och landade på 33 minuter. Inte nänmvärt mycket sämre än vanligt alltså. Svetten rinner mer än vanligt, det är ca 40 minuter sen jsg kom in och det droppar ff!!! 

Jag får anse mig nöjd! Japp! 

Nu ska jag hämta in den sista endorfinkicken och börja ladda för syskonmys här i kväll :) lite julklsppabyte och tacos :)

Återkommer i det temat! 

Premiär i nya tightsen och nya pannbandet

Premiärsprang en runda med min nya outfit. Byxorna kändes snäppet för stora, men de ska ju användas under vintertid och det är helt ok, då jag ofta har underställsbyxor under. 

Pannbandet däremot satt som en smäck och andades ganska bra faktiskt! Det blev inte alls lika blött som mitt gamla brukar bli, Och det är bra betyg! 

Den här rundan var inte ett dugg rolig efteråt. 

Jag fick bryta vid 4km och underbenen var som två tunga stockar när jag sakta masade mig hemåt de sista 500 metrarna. Det var knappt så att jag klarade mig hem. Väl hemma låg jag och vred mig av smärtande kramper i underbenen. Både på fram och baksida. Vidrigt ont gjorde det!!! 

Nu ligger jag i badet och jag känner en tendens till att kramper/sendrag ska börja både i magen och under fötterna. Det är väldigt lättutlöst, men värst är kramperna som kommer i övre delen av magen. Det är så pass så att muskeln reser sig och syns från utsidan. 

Detta är dock första gången det blir i ditekt anslutning till jogging. Det kommer ju när som helst...

Vad beror detta på? Varför har det börjat bli så här sista 1,5 månaden? Har det med min sjukdom att göra? 

Uppenbarligen visade inte mina prover på nån slags brist iaf, och jag har ju sänkt dosen på mitt läkemedel mestinon. Kan det ha med kortisonet att göra? 

Jag har ingen aning. Någon?

Nu blir det ytterligare en myskväll och i morgon bitti väntas jobb! 

Ett par löpartights

Idag var vi nere på rean och jag lyckades hitta ett par långbenta löpartights från stadium. Ett par Nike W tech 2tight

Nedsatta från 600kr till 300 kr. Det är ju inte illa va? 

Det här mönstret är väl kanske inte något jag älskar, men materialet på byxorna är det samma som jag har på mina 3/4 byxor, och det är underbart! 

Nu ska det bli ännu roligare att springa 

Här är även en av mina julklappar, pannband!! Tack Sara :) Det kommer bli kanon :) 

Craft är mitt favoritmärke so far, när det gäller löpning. 

Juldagen

Det blev hemresa tidigare än planerat pga den där hemska sjukan som ingen vill få. 

Igår insjuknade Bengt. Han blev hängig och illamående. 

Mickes mamma fick magsjuka i dag, så vi packade ihop oss och åkte hem. För både deras och vår skull. 

-de behövde få va sjuka i lugn och ro.

-vi vill inte bli smittade! 

Iaf så fick vi en mysig kväll här hemma med smurfarna 2 och chips och julgodis. (Tack Sara, vi snodde med hälften hem) 

Och Agnes gillade sin morgonrock väldans! Hon skrek när vi skulle ta av den ;) 

I morgon blir det tuna park och killa på mellandagsrean. Jag behöver ett par nya löpartights! Och på tal om det så ska jag försöka mig på ett pass i morgon, men just nu ska jag ta kväll. 

Barnen ligger och jag ska försöka njuta sista timman innan jag också kommer att däcka! 

Julafton

Julafton hos Petterssons. 

Gemensam grötfrukost, här två bästisar till bords.

2stora förväntansfulla grabbar och en liten tjej som inte har en aning om vad som väntar. 

Det var lite jobbig väntan på tomten för grabbarna. De fick ju vänta hela dagen ;) 

Sen blev det äntligen dags att äta! Här är bordet dukat! 

Snart dax! 

Lite från julbordet! 

Efter maten blev det lite mer väntan...

Den som väntar på nåt gott.... 

Usch! Det här är riktigt läskigt! 

Men paketen ville hon gärna ha! Två fina fastrar i bakgrunden!

Tomten hade bråttom, så William fick dela ut resterande paket

Den här fina dockan blev en favorit! Jag ska fota den bättre senare och lägga ut.

Julgodis! 

Farmor



Mysigt! 

Nu är det kväll och pyjamas. 

Den mest överraskande julklappen "flög ut" kl 21.21. Jag blev faster! 

Min bror och hans sambo födde sin dotter, och endast 20 minuter efter att de kommit in förlossningen så dök ut i v 38+0

Den här lilla tjejen ville ju också fira jul med sina föräldrar! 


Så jättelik sin storasyster! Och så söt! 

God Jul :) 

God jul

En morgonjogg på självaste julafton har aldrig hänt förut, men det känns jätteskönt att tillsammans med älsklingen sprungit iaf 4 små kilometrar. Det var rätt tungt men det "gick" iaf! Nu är både kroppen och själen glada, och julmaten och allt gott därtill ska intas med gott samvete! 

Det är verkligen juligt väder må jag säga :) 

3km + 5km

Min dag i ord och bilder... 

Trött, lite sliten och en gnutta besviken  av att bara klarat 3 km i morse innan jag var tvungen att ge upp.

Det blåste rejält och motivationen blev inte på topp, när jag mötte min fiende motvinden.. Det har faktiskt blåst rätt mycket på sistone och jag har märkt att backar och motvind inte fungerar under min medicinering. Det är trist, men jag får vara glad att jag kan springa alls! 

Efter middagsluren blev det en familjetripp in till Valdemarsvik. 

Vi kollade runt i några affärer och William köpte ett par skor i julklapp till sig själv, för egna pengar :) 

Valdemarsvik. Som ni ser, ingen snö här heller, men en havsglimt minsann. 

Mysigt


Familjen bus

 

Hemma igen och William fick uppgiften att hänga upp julstrumporna. Agnes ville också hjälpa till på ett hörn

Några (många) chokladkolor och godisbitar i min mage senare, så snörar Micke på sig löparskorna, och jag är inte sen att tjata mig till att få vara hans sällskap. I mitt tempo. Han är ju mycket snabbare än mig. 

Det är tacksamt att få barnvakt och kunna springa tillsammans. Det tackar jag farmor för. Det är kvalitetstid av hög rang för mig. Att få springa med min älskling.

Då kör vi. Jag körde på i ett hyfsat bra tempo, i  f e m kilometer. Uppförsbackarna var tuffa och jag flåsade på rejält, men vinden gott folk, den hade vänt! Det blåste inte alls så hårt som i morse och både kroppen och själen var pigg! Sista kilometern hämtade jag upp mig och den blev min snabbaste. 

Jag skulle kunnat bränna på ett par kilometer till, men  varvade ner och promenerade sista kilometern hem och lät Micke springa vidare, och han landade tillslut på 6,5 km. Jag vill spara lite på låret/ljumsken, så det inte blir nåt ytterligare bakslag... 

De hade gjort fint här på "landet"också fjärde ljuset tänt, över ån 

Hörrni! Nu är jag så där galet nöjd igen... Jag har ju faktiskt 8 kilometer spring i benen idag, och 9 kilometer totalt. Det är ju inte illa alls, så här dan före doppare-dan

Nu blir det lite mys här 

Helt tyst....

Alla sover.... Helt lugnt och skönt! Passar på att blogga lite till, eftersom jag fortfarande inte lyckats somna om! 

Fridfullt! 

Igår anlände vi i Gusum! Så himla skönt att vara på plats, och bara koppla av! 

På vägen ner besökte vi min bror, som var på besök hos sin dotter Felicia. Det var underbart att träffa henne äntligen! Hon är precis jämngammal med Agnes. Det skiljer bara några dagar! 

Hon var nyvaken först, men tillslut vågade hon komma till faster :) 

Och en liten syskon -med döttrarbild :) 


Det blev en kort visit, men ändå trevlig! 

Sen bar det vidare till Valdemarsvik till Mickes bror. Därifrån fick jag inga kort med mig, men alla barnen fick julklappar och vi fikade. Thomas fick t o m en kram av Agnes. Funderar om det var den allra första kramen hon bjöd honom på, då hon varit väldigt skeptisk mot honom. 

Ludvig hade myror i brallan, så mamman (jag) blev fort genomsvettig. 

Sen i går kväll, runt 19 tiden landade vi äntligen i Gusum. Agnes blev ganska direkt Bengts, som vanligt. Men när vi kom så var det farmors armar hon sprang in i. 

Mamma och pappa är inte vatten värda, men när pappa viftade med något sött, ja då gick det bra! 

Avslutade dagen med ett glas rött istället för en joggingtur. 

Det passade bättre med vin än jogging efter den här dagen kände jag, och satsar på ett tidigt pass idag i stället. 

Sleepless in Gusum

4e advent!

Och snön lyser med sin frånvaro! 

Igår kväll kom Carro och Nova över. Nova hade köpt en julklapp till Agnes. Tänk så gulligt! En fin tröja! Jag blev alldeles rörd! Hon och Agnes är verkligen tighta. 

Vi hade lite te-mys medans Agnes och Nova var i Agnes rum och "lekte" 

Mysigt!! 

Nova kom över idag också, och hon lånade Agnes och var ute och lekte, samt på promenad. 

Så himla söta! 

-Hej då mamma! 

De kom in lagom till lunch och självklart ska Nova vara med vid matbordet! 

Nu har Nova gått hem, och Agnes sover lite middag. Bilen är packad både till höjd och bredd, och så fort grabbarna är redo,  så åker vi neråt i landet, och tar jul! (de är på stan med sin plastmamma och handlar julklappar, bla till Agnes :) ) 

Vi tänkte mellanlanda i Katrineholm och säga hej till Dannes lilla flicka, som vi aldrig träffat :) 

Jag hade tänkt att jag skulle dragit av ett kort joggingpass på 3-4 kilometer idag, men jag svek mig själv. Eller gjorde jag mig en tjänst? 

Jag sov lite för länge för att känna att jag skulle hinna, och prioriterade att städa och komma hem till ett fint hem istället :) 

Hoppas att jag hinner en runda i Gusum i kväll, eller så väntar jag till i morgon bitti. Det är nog bara positivt att mjukstarta! 

Äntligen! ÄNTLIGEN!!!!

Nu äntligen har jag varit ute och skuttat efter 9 dagars joggvila! Benen kändes riktigt pigga, men det var tio resor värre med flåset. Antingen har jag en bugg i kroppen, eller så har jag tappat flåset på 9 dagar. Vet inte riktigt?  

Idag tog jag rygg på den här fina tjejen. 

Cissi

Vi sprang till Stenby gård och vände där, sedan förbi lagersbergs säteri, (bilden ovan) och sedan i utkanten av vilsta  industriområde, sedan lagersberg, och hem. 

Den sista halvan kändes riktigt flåsig och tuff, och ändå lyckades jag hämta upp mig sista kilometern. Det känner jag mig riktigt nöjd med. Vi landade tillslut på en kilometertid på 6,33 och det känns okej! 

Våra kilometertider

Nu har jag hela dagen till godo för annat! Det är tjusning med morgon/förmiddagsträning. :) 

God morgon

En liten fröken är redan påklädd och vill gå till förskolan :) 

"Akta dig" ropar hon i hallen! 

"Akta dig" betyder förskola på Agnes språk.  De sjunger ofta lilla snigel akta dig, och på så vis har hon format namnet på sin förskola. Hon har varit ledig några dagar nu innan jul, för att slippa dra på sig fler otäcka sjukor lagom till julafton. Och varje morgon, och varje gång vi åker förbi med bilen, så ropar hon "aaaaakta dig" pekar och vill dit! 

Är inte det ett bra bevis på att hon trivs ganska bra? Bättre betyg än så här kan nog inte en förskola få från en 1,5 åring. 

Jag och Micke är också supernöjda! De har verkligen gjort allt för att få oss alla att trivas! 

Jobbkväll

Kroppen är inte i form. Ögat har varit dåligt idag. Jag känner mig trött och överansträngd. Jag har även haft ett par timmars dimsyn ikväll. Det är andra gången jag drabbas av det nu. Tänk er ett rökfyllt rum. Iaf halva rummet. Så känns det. (Eftersom bara sjuka ögat var dimmigt) 

Jag fick pressa mig lite idag, trots att jag inte mådde helt väl. De sista klapparna skulle inhandlas. Och redan efter några minuter känner jag att svetten rinner längs ryggraden. Så himla vidrigt!  Man känner sig ofräschast i världen... !! 

Men vi tutade på, och var riktigt effektiva. Sen blev det hem och äta lunch och en 45 minuters lång middagslur  innan jag ilade iväg till jobbet, och väl där inser att jag var 50 minuter för tidig. Jag får inte jobba över eftersom jag är sjukskriven deltid, så jag fick gå hem tidigare. Det var riktigt bra eftersom jag kände mig sliten och "rökig" 

Nu degar jag i soffan. Har intagit massa godis på jobbet och chokladkola. Micke har kokat idag..... OCH igår! Supergoood!!! 

Nä! Jag kunde inte hålla mig tills på lördag. Jag var visst tvungen att äta godis redan igår om jag ska vara ärlig. 

Självdisciplin! Vad är det? 

Här är gottisarna

Träningstorka

Min kropp känns inte bra. Jag känner mig småfebrig och orolig i magen. Trött är jag med. Men inga kräkningar. So far so good. 

Det här har bidragit till träningstorka den här veckan. Inte ett pass har jag lyckats fått till. Varken styrka, promenad eller jogg. 

Men det är viktigt att lyssna till kroppen när den inte mår bra. Jag får försöka ta igen träningen nästa vecka- i Gusum. Alternativt få till ett litet joggpass runt halvmilen på lördag. Det får bli mitt delmål. Jag måste säga att det är riktigt svårt att bromsa mig själv när det gäller att springa. Jag har varit på väg ut, i tanken, flera ggr, men hejdat mig när jag övertalat mig själv om att det faktiskt bara är ett nedslag att träna när kroppen är sjuk/trött. 

Istället har jag roat mig med att sova/vila. Plocka. Tvätta. Och nyss, slagit in alla julklappar. 

Det blev inte så många i år, men de kostade väl desto mer om man drar det på det viset istället. Det känns som att jag måste "fylla upp" med nåt litet, för att besvikelsen inte ska bli så stor när de ser sina 3-4 paket. Fast å andra sidan får de paket av Ingmarie och Bengt, Annelie Sara, farmor farfar, morbröder, natta,sin pappa, så de överlever nog. De fick ju själva välja mellan få och dyrare eller många och billiga. 

En stor gekåstrunk har vi lyckats fylla iaf :) 

Lekande Agnes

Det är så roligt att följa Agnes utveckling. Det händer saker hela tiden, och nu har hon verkligen börjat leka. Idag ville hon leka "sova-leken" med pappa. 

Hon talade tydligt om med kroppsspråket vart han skulle placera sig på golvet, sen bäddade hon ner honom med täcke kudde, dockor och släckte lampan och vinkade godnatt till mig. 

Först skulle dockona ligga på pappa... 

Sen skulle de ligga på en kudde på pappa


Sen skulle de ligga på Agnes kudde... 

Men vänta nu! " måste släcka lampan och lägga mig igen" 

God natt mamma! 

Lång sovmorgon

Det tar på krafterna att jobba märker jag. Efter två arbetspass i rad, samt middagslurer efter jobbet, så sov jag till kvart i elva  idag och ändå så känner jag mig helt slut! Varför jag blir så här galet trött vet jag inte? Men det är väl säkert att jag sover för dåligt på natten. Jag kan inte se nån annan orsak? Jag mår ju bättre i själen och ögat är ju också generellt bättre. Men man blir ju uppe i varv av kortison och det ger ju sömnproblem, så det kanske är rätt logiskt att man blir trött och sover när kroppen tillåter. 

Idag känner jag dock att ögat har en sämre dag, men jag brukar ju ha sämre ögondagar när jag har mina tröttdagar

Det här gör mig bara ännu mer säker på att jag inte ska jobba mer än halvtid just nu. Det känns hemskt att vara sjukskriven och att lära sig acceptera det själv. Man vill ju så himla mycket mer än så här. Men jag är här i livet just ju. Så här mår jag.  

Återigen måste jag svälja stoltheten och se mina begränsningar och acceptera läget. 

Även om det är svårt. 

Nyss har jag avnjutit en brunch i form av tomtegröt för att känna lite julstämning. Det var knappt så att jag kunde känna att jag fick unna mig det, då den har en rätt högt kalorinivå, och jag bara ökar i vikt. Men gott var det! Extra kanel och ett knastrigt lager socker på! Mmm! 

Och dessutom blev det ju som sagt brunch så då kanske inte kalorierna blev så många ändå. Två måltider i en ju. Breakfast and lunch. 

Bra dag på jobbet

Det känns kul att det känns så himlans bra att jobba halvtid. Jag känner att jag är på gång åt rätt håll! Det flyter på på jobbet och saker går på rutin. Visst är jag fortfarande trött efter jobbet, och måste faktiskt sova middag. Men om jag får köra på så här så kanske det löser sig tids nog. Nu känner jag att jag har tid för återhämtning. 

Kortisonet och jag är fortfarande inte vänner.  Svettningarna är hemska, och sömnen med. Matlusten är på tok alldeles för god pga detta läkemedlet, och även idag har jag moffat en hel massa knäck, och en lussekatt har också smugit sig ner i magkanalen. Vågen visar alldeles för många pluskilon nu och jag kan liksom inte hejda mig. Men hjärtklappningen kommer tack o lov mer och mer sällan!  På lördag sänker jag dosen ytterligare. Jag ska sänka 2,5 mg/14e dag så det är en lång process folks! Just nu är jag nere i 20 mg. 

Jag har fått enorma sendrag i hela kroppen sen 4-5 veckor tillbaka. Det känns som nån brist i kroppen, och kommer ganska lättutlöst. Jag har tagit prover för detta men det var inga jätteavvikande värden även om både kalium och magnesium låg utanför ramen, om än precis utanför. Så min läkare tror att det beror på min medicin mot myastenia gravis, mestinon. Nu har jag fått lov att sänka dosen där också och jag har faktiskt blivit lite bättre. Jag tål verkligen inte den medicinen. Det har jag aldrig gjort. Jag har ju försökt trappa upp den under tre års tid, men får alltid sänka dosen igen. 

Han tog också nya leverprover och nu var de äntligen normaliserade, så nu ska jag äntligen få börja med låg dos cellgifter. Bara 3 månader efter vad som var planerat! *ironisk*. Det här är det sista planerade steget i den här behandlingen så det känns extra skönt att komma igång, så nu hoppas vi att det funkar!!! Det här läkemedlet kräver blodprov 1 gång i veckan en lång tid framöver.. Så det blir start efter jul! Har fått en hel hög remisser med mig hem... 

Nu blir det kvällskrubb av den lite lättare varianten (om man jämför med tex gårdagens moffande) 

Jag ska försöka ta ett nytt tag och vara lite striktare och inte äta något sött fran till minst lördag, och sedan tänker jag äta precis så mycket jag vill under julhelgen. Eller hur? Jag tränar ju och rör mig!? 

God kväll vänner! 

...okej det är socker på filen..... 

Gymmat med Cissi

Jag hade ju tänkt att det skulle bli 3mils jogg den här veckan, och 1-2 styrkepass, men tyvärr känner jag av låret/ljumsken igen. Varför var jag så dumdristig och sprang 2mil och körde 1 styrkepass på loppet av 3dagar? Osmart. Väldigt osmart. Dock är det svårt att veta att man blivit påverkad när inte smärtan kommer förrän 1-2 dagar efteråt. 

Iaf så valde jag att köra styrka idag och körde tillsammans med Cissi för första gången. 

Vi gick igenom 15x3repetitioner på samtliga

-triceps 

Dels hantlar men även maskin. 

Så här kan det se ut

Rygg 

Cissi in action 

Vet inte vad denna maskin kallas men den är grymt jobbig! Man känner av ryggslutet, stjärten, och övre del av baksida lår. 

Vanliga ryggresningar 

Sen testade vi ett par för mig nya maskiner. 

Pull down, tränar arm, rygg och skuldermuskulaturen. 

Sen testade vi även dips som främst tar arm och bröstmuskulstur men även lite på ryggen. (Enl instruktionsbilden) 

Sen körde vi lite axlar, hantlar

-Lite ben blev det, 

trots mitt onda lår. Fram och baksida lår. Jag valde lite lättare vikter på framsida lår, och hoppas att jag inte gjort mig mer illa nu. 

-Sen körde vi igenom ett program för baken, samma som jag la ut bild på i förra gyminlägget. 

Sen blev det diverse magövningar på matta. Piuh! 

1,5 timmars gym idag,och 4 träningspass den här veckan. Check! 

Men nu är ångesten redan framme. Jag har nog smällt i mig minst 20-30 st knäck, och totalt 4 saffransbullar under dagen... Inte okej!!! 

Tröttmössa zzzzz

Det har varit en jobbig natt i den Nybergska och Hammarbäckska familjen. 

Agnes har hostat massor och var vaken mellan 21-01, igår "kväll". Micke tog det passet. Sen har hon fått legat inne hos mig och stackarn har fortsatt hosta natten igenom i sömnen typ. Och legat och gråtit och gnytt emellanåt. Stackars de små när de är sjuka, och inte förstår riktigt varför saker händer, och varför man tvingar i dem medicin. 

I morse var hon betydligt varmare än igår kväll. Så feber har hon garanterat nu.  

Vi är trötta idag. 

Sitter i soffan och har precis tagit mig mig dagens första kopp efter en välförtjänt sovmorgon. Fortfarande i pyjamas och under täcke. 

Rätt njutningsfullt faktiskt!

Knäckeli knäck

Idag har jag har kokat knäck... 

Det blev först ett försök till mjölkfri knäck till Agnes för att kunna ge något på jul när alla andra äter knäck och julgodis. Hon vill ha lika som oss nu förtiden, men den blev nog lite för hård för henne. Jag kokade som vanligt men det måste gått fort på slutet. Jag gjorde på oatlys Imat. Själva smaken blev bra iaf! 

Knäcken till övriga familjen blev helt perfekt!  Den kommer nog ta slut fort.  Lördags gottis! 

Julkänslan börjar infinna sig och det spritter i kroppen! 

Under tiden som jag "knäckade" så bakade barnen pepparkakor. 

Efter det blev det familjespel och ikväll blev det jakten på den försvunna diamanten. William hittade diamanten men Micke snodde segern och det blev ett fasansfullt liv på min äldste. Han är nog den sämsta förloraren ever. 

Nu när alla grinat klart så har vi satt på sagan om ringen, och snart är den här dagen också till ända. Och lilla Agnes är sjuk. Hon hostar näst intill konstant, och i natt hostade hon tills hon kräktes 2ggr, och näsblod hade hon med, så det var väl i princip den varianten på färg som kräktes upp. Sämre med sömn än vanligt alltså. För oss alla.  Ikväll tempar hon 38,2 så det är väl nån liten bugg på väg ... Lilla gumman. 

Första luciatåget för Agnes

Ja det började bra. Hon promenerade hela vägen till förskolan, men väl där så var det ju massor av folk, och det blev lite läskigt, så det blev ett gallskrik när hon i lucialdet fick syn på mamma och pappa. 

Stackars liten sötnos! 

Mamma och pappa! Kom och rädda mig! 

Näst längst till vänster i bild står lilla Agnes som lugnade sig efter en liten stund. 

Sen bjöds det på skinkmacka och havredryck och det var ju smaskigt. (Synd att hon precis minuterna innan vräkt i sig två mackor hemma) 

Lilla snuttan! 

Stormen Ivar.

Lets do this. 

För ett par dagar sen  bestämdes att jag och Cissi skulle springa milen idag.  Som de sista gångerna när vi planerat att springa milen så har det alltid varit skitväder när dagen har kommit. Vi pratar om stormen Simone, hennes kompis stormen Sven och snöfall, och ishalka och vattenplaning och idag, när vi planerat att springa milen, ja då kom stormen Ivar.  Fantastiskt! Igår var det minsann vindstilla... Men men är det bestämt så är det. Ivar var nog snällast av de ovannämnda tillfällena, då han tog mig en halv minut från personbästa.  Så ni ska tro att jag faktiskt kämpade idag. 

När vi var uppe i 3-4 km så kändes det som att jag bara skulle orka 7km för jag började känna av ryggen, jag orkade inte hålla en bra kroppshållning, jag säckade liksom ihop. Dels träningsvärk från dagen innan, sen att min kropp faktiskt tränat väldigt mycket på sistone. 3 e passet i rad ju. 

 Men vi kämpade på och när jag var uppe i en 5 km så kändes det bättre, så vi brände på till de magiska 10! Synd att de där 30 sekunderna hamnade på fel sida om personbästa!!! 

Nu ska jag i stället för att ta min planerade gymträning i morgon, vila i 2 dagar. Jag hade ju som mål att springa 3 mil och köra 2styrkepass den här veckan. Men 3 milpass och 1styrketräningspass får vara tillräckligt för den här kroppen den här veckan.  

Julbak och julstök

Morgonen började med att vi gick och tittade på Ludvigs lussetåg. Det var förskoleklassen och ettorna som stod för uppträdandet. Man fick inte fota, men de var verkligen jätteduktiga på sina sånger och sjöng både högt och rätt ;) jag blev riktigt imponerad kort sagt. 

En liten busig tomte och hans mamma.

Och en liten söt lucia och hennes mamma :) 

Sen fick jag gå hem och sova ett par timmar. Kortisonet gör mig galen snart. Jag kan inte sova bra på nätterna. Jag ligger i en stor blöt pöl och nästan badar varje natt. 

Vid lunch vaknade jag till och fick för mig att äntligen göra de där lussebullarna (saffransbullarna med mandelmassafyllning) jag trånat efter så länge. Jag passade även på att göra dem mjölkfria så att Agnes också kan ta del av dem. Jag bytte ut mjölk mot oatly havredryck, och körde milda culinesse (som faktiskt är mjölkfri), oavkortat som fett. Resultatet blev väl hyfsat. Lite frasiga på utsidan och saftiga på insidan. Det låter väl ganska gott väl? 

Sen fick micke för sig att vi skulle försöka bygga ihop pepparkakshuset som låg och väntade på oss.  Micke fick agera byggledare och När vi öppnade förpackningen så var förstås byggsatsen trasig, men efter mycket lim (socker)och kanske lite svärdomar så stod huset upp. För första gången ever. Förra året kastades det bort.. (Några ggr!!)

Sen knåpade barnen ihop huset, och vi hade även hjälp av grannbarnen, och så här fint blev resultatet. 

Ta-da! 

 

Trasiga kortsidan...

Det som syns till vänster i bild är Ludvigs pepparkakor med glasyr :) 

Barnen blev jättenöjda! 

Julbak och julstök

Morgonen började med att vi gick och tittade på Ludvigs lussetåg. Det var förskoleklassen och ettorna som stod för uppträdandet. Man fick inte fota, men de var verkligen jätteduktiga på sina sånger och sjöng både högt och rätt ;) jag blev riktigt imponerad kort sagt. 

En liten busig tomte och hans mamma.

Och en liten söt lucia och hennes mamma :) 

Sen fick jag gå hem och sova ett par timmar. Kortisonet gör mig galen snart. Jag kan inte sova bra på nätterna. Jag ligger i en stor blöt pöl och nästan badar varje natt. 

Vid lunch vaknade jag till och fick för mig att äntligen göra de där lussebullarna (saffransbullarna med mandelmassafyllning) jag trånat efter så länge. Jag passade även på att göra dem mjölkfria så att Agnes också kan ta del av dem. Jag bytte ut mjölk mot oatly havredryck, och körde milda culinesse (som faktiskt är mjölkfri), oavkortat som fett. Resultatet blev väl hyfsat. Lite frasiga på utsidan och saftiga på insidan. Det låter väl ganska gott väl? 

Sen fick micke för sig att vi skulle försöka bygga ihop pepparkakshuset som låg och väntade på oss.  Micke fick agera byggledare och När vi öppnade förpackningen så var förstås byggsatsen trasig, men efter mycket lim (socker)och kanske lite svärdomar så stod huset upp. För första gången ever. Förra året kastades det bort.. (Några ggr!!)

Sen knåpade barnen ihop huset, och vi hade även hjälp av grannbarnen, och så här fint blev resultatet. 

Ta-da! 

 

Trasiga kortsidan...

Det som syns till vänster i bild är Ludvigs pepparkakor med glasyr :) 

Barnen blev jättenöjda! 

Kvalitetstid

Så mysigt det är när det börjat bli lite julkänsla här hemma! Känner att jag riktigt njuter av tillvaron. Jag dukade upp till kvällsfika, men alla ville sitta i vardagsrummet. 

Så här satte jag mig själv, och njuter av lugnet! 

Känns så himla mysigt och juligt! 

Tallriken med gröt väntar på mig....

Köpte nya ljuslyktor (heter det lyktor?! Hittar inte ordet !!!) de är iaf silverrgade med genomskinliga mönster. 

Och här roar sig familjen 

Och de två sista har hunnit till tandborstningen.... Det är kul att borsta tänderna. Om hon får borsta själv. Allt annat är inte kul. 

För min del väntar en tvätt att hängas, innan jag tar kväll. Micke har hoppat in till Ludvig och nu leker de med lego, mina fina grabbar! Och jag tänker kramas med William i soffan efter tvätthängningen! 

Go kväll folks

Intensiven / Mse gym

I morse hälsade jag på brorsan på intensiven. Satt och sällskapade honom ett par timmar. Han är strong som står ut. Fast han har ju inget val. Han måste ju kämpa på. Och det finns inget jobbigare än att ligga på sjukhus. Jag höll på att dö efter en vecka. Han har legat snart 2 månader. Helt sjukt! Men han är vid gott mod! 

När jag ändå var på sjukan så passade jag på att spendera en timma på gymmet. 

Idag körde jag

-Biceps

-Bröst

-Mage

-Rygg

-Rumpa

Idag testade jag den nya rumpövningen som jag blivit tipsad om.  Man står på alla fyra 

Sen gör man "hunden kissar" 12 ggr. 

Sen sträcker man ut benet rakt, 12 ggr, enl bilden 

Sen ska man sträcka upp benet i luften 12 ggr. 

Efter detta ska du göra 12 cirkelrörelser med benet rakt utsträckt. 

När du gjort dessa ska du upprepa samma sak på andra benet. Efter detta ska du börja om på första benet, göra samma serie fast först 10st, sen 6, 4, 2 och sen är du klar! Sen tror jag att man skulle köra det ganska fort, dvs utan uppehåll eller vila. Har jag rätt Sara? 

Bilderna blev inte så bra, men det är ju svårt att fota sig själv in action. 

Skönt att ha tränat på förmiddagen! Nu har jag resten av dagen till godo för nåt annat roligt :) 

Isgata!

Idag var det svårsprunget! Isgata som sänkte hastigheten mer än väntat. Trist. 

Hela dagen har jag gått och självpeppat mig, men så fort jag öppnade dörren och var på väg ut så kände jag mig för första gången ever helt opepp! 

Jag ville vända och gå in igen! 

Tur att jag inte skulle springa ensam, för då hade jag nog faktiskt Vänt hem igen. 

But okay. Lets do this Cissi. 

Väl ute så var det som vanligt faktiskt skönt! Men man spände sig nog endel då man fick zickzacka mellan isfläckar och vattenpölar. 

Kan inte klaga på att jag kände mig så trött alls faktiskt, mot hur det kan vara. Emellanåt fick flåset sig en törn, men snart nog var vi uppe i 9 km, och sen kom den värsta kilometern. Det var totalt isigt och ett tjockt vattenlager uppepå, och skorna gled i princip som ett par vattenskidor på sjön.. Jag hade nog med att hålla mig på benen.

Bambi på hal is. 

Men jag räknar in 10 km och det är jag sjukt nöjd med, även om tiden förstås inte blev så bra. Men vad kan man förvänta sig när en kortisontant springer på en isgata . Men jag adderar till ett skönt pass i prattempo till historiken. 

Har jag turen med mig så kanske jag kan få till 3 mil den här veckan?? Plus ett eller två styrkepass kanske?

Ligger i skrivande stund i badet. Nu för tiden bloggar man ju varsomhelst :) svetten rinner, jag känner mig duktig, och nyttig! 

Sen har jag faktiskt fått ett tips på rumpövning! Jag ska lägga ut beskrivningen här när jag testat. Bild för bild. Spännande! Nu är det dags att kliva upp och käka nåt varmt. Ha en fin kväll :) 

Mysig lugn kväll

Idag har grabbarna kommit från pappa igen. Kroppen och själen känner sig heelad när de är här... 

De bjöd på en lugn kväll, och massa mys har vi haft. Älskade ongar. Bara jag och barnen då micke jobbar kväll. 

Agnes somnade i soffan  kl halv sju redan. Hon hade dansat hela eftermiddagen på förskolans torg, så fröken varnade mig att det skulle bli en tidig kväll för fröken Hammarbäck. Hon hade rätt.

Lilla snuttan... Mammas gosis <3

Men det ena föder det andra... Då fick jag en lugn och fin kväll med mina killar istället, att ägna bara dem tid känns underbart! 

Så vi slog till och hade lite extra mys vid kvällsfikat.... 

Och medans jag plockar undan och gör "kväll" efter den här dagen så får grabbarna spela lite 

Gymmat

Idag blev det efterlängtade gympasset äntligen av! Jag har ju försökt få till det hela veckan, men först idag fick jag alltså tid att ta det efter jobbet. 1,5 timma och jag  gick gick igenom hela kroppen, men magen och benen fick jobba hårdast. 

Arbetar mycket med vikter, jag tycker att det oftast känns bättre än maskiner! Iaf på sjukhusgymet, som i övrigt är bra, och man får ofta träna i fred. 

Nu är kroppen helt mör och genomarbetad!

-Crossstrainer 7 min

-Triceps 3 övningar varav 2 i maskin 15x3  repetetioner, 4-6 kg tyngd

-biceps 3 övningar 15x3 rep 5kg's hantlar (vet att man inte ska träna samma muskelgrupper på samma pass, men eftersom det bara blev ett gympass denna vecka så körde jag igenom allt) 

-framsida lår (maskin) 25 kg 15x3  rep

-baksida lår (maskin) 25 kg 15x3 rep

-benpress 80 kg 15x3 rep

-"vadpress" 15x3 kg

- utfall  med 10 kg vikt 2x20 rep. 

- ryggresningar 15x3 rep. 

- 2 ytterligare ryggövningar i maskin 15x3 (kan inte namnet på dem, men ländrygg och stjärt/ländrygg) 

- bröst i maskin 8 kg 15x3 rep. 

- Bröst med hantlar a'la 4 kg, 15x3 rep. 

- Axlar 2 övningar med hantlar a'la 4kg, 15x3 rep. 

-magövningar  15 min

-plankan 2x1minut. Jag orkade verkligen inte 2minuter idag!! 

Tips på stjärtövningar mottages tacksamt, det det verkligen är där det mesta samlas!!! Jag vet att man inte kan punktträna men det kanske hjälper lite iaf?? 

Nu är jag såååå trött och funderar redan på sängen.... 

Pepparkaka

Jag och Agnes har mumsat pepparkaka och och druckit chokladglögg. Nån hade ju köpt det till jobbet, så jag var tvungen att köpa en egen typ av chokladglögg. 

Chokladglögg låter väl inte så jättegott, men idag köpte jag hem en som hette delicatoboll. Den smakade fint, men blev lite för söt åt slutet. 

Nu är kvällen redan här. Måste återigen upprepa att dagarna går på tok för fort. 

Nu tar jag kväll, och kommer nog somna tidigt efter nattens dåliga sömn. 

Plusar på en mil...

Det första jag tittade på när jag vaknade i morse var 

1. Trädtopparna. De svajade inte!

2. Termometern. Några minus. Lagom tror jag? 

3. Motivationen. Ja, idag siktar jag högt igen.

Självklart pratar jag om jogg! 

Idag sken solen så där starkt och de där -4 graderna som förra året kändes direkt åtknipande i luftrören var bara skönt idag. Jag hade en halvmil som delmål, och vi tog det hyfsat lugnt och hade ett bra prattempo, och efter fem kilometer när Natta vek av så fortsatte jag på egen hand. Jag körde små delmål i huvudet, och siktade sen på sju, som blev till tio. T I O kilometer. Jag är så stolt att jag trots min sjukdom och min medicinska behandling klarar att springa en hel mil, om än långsamt! 

I höjd med Stenby gård träffade jag på en barnfamilj, där pojken runt 5 år började springa upp brevid mig, och t o m sprang om mig, och ropade till sina föräldrar -titta mamma! Jag springer lika fort som henne fast nu springer jag fortare!!! 

I ungefär 100 meter hade jag honom som dragplåster, jag var ju tvungen Att öka farten! Jag kunde ju inte förlora över en 5åring.... Eller?! :) 

Härliga vinter! Kul med LITE snö iaf! 

Jag ska skäppa iväg micke till gymmet strax. Undra vad jag och Agnes ska hitta på

Sleepless in Stenby

Ligger i skrivande stund i sängen... Har jobbat i kväll och det är svårt att varva ner. Har försökt somna en stund nu, utan att lyckats. Men samtidigt känner jag mig inte stressad eller pressad, utan det är rätt så avkopplande på samma gång. Jag ska inte upp i morgon bitti, så jag låter kroppen varva ner i sitt eget tempo. 

I vanliga fall så skulle jag varit irriterad vid det här laget, men nu ligger jag nästan och småler för mig själv. På vänster sida om mig har jag min älskling som ligger och andas tungt, och snarkar lite försiktigt och i mitt högra öra hör jag ända från andra rummet hur Agnes ligger och snuttar hårt på sin tutte. 

I de här lägena så känner jag en sån otrolig tacksamhet för min fina familj. Hur värdefulla de är för mig. 

När jag tänker efter så kan jag nog ligga och lyssna på dem hela natten. 

Kärlek! 

Gammal men underbar bild, på två av mina 4 största kärlekar.... 

Sven på besök

Idag är stormen Sven på besök... Och snön passade på att göra Sven sällis... 

Så varför inte joina dem båda iform av ett litet joggpass? 

Jag har inte haft känning av ljumsken på tre dagar nu, så jag bestämde mig igår för att ta mig ut på ett lite kortare pass för att känna på hur ljumsken ter sig. Får jag känningar igen så blir det längre vila. 

Iaf så skulle jag lämna in bilen för däckbyte i morse så då tvingade jag med mig Natta och vi tog en runda på 3,2 kilometer. Det var riktigt tungt i blåsten, men ändå samma befriande känsla som vanligt! Sven piskade på oss en aning, så man fick kämpa för att komma framåt. Men vi kom framåt!! 

Det gick inte alls fort, men vi Hade ju vinden och snömodden mot oss, och i såna här väderlekar kan man inte satsa på att springa på tid, utan bara för nöje :) 

Nu kommer jag fortsätta dagen med min nyinvunna positiva energi och förhoppningsvis få ett bra kvällspass på jobbet! 

Nu blir det lunch i form av nedan 

Omelett med skinka, ost, tomater, potatis och ett gäng broccolisar! 

Lekmer.se

Vilken himla bra sida, har ni sett den kompisar? Jag har beställt alla mina barnjulklappar därifrån! Jag handlade där nån gång i somras också, men sen har jag liksom glömt bort den sidan tills i går när Mickes mamma pratade om att hon skulle beställa därifrån. 

Skönt att slippa julstressen i leksaksaffärerna, och nedsatta priser, bra rabatter på bl a lego och dockor. Sen kan msn dessutom skriva önskelistor och maila vidare, så att man har lite hum om vem som kommer köpa vad inom familjen. 

Jag blev så nöjd! Kolla in sidan om ni inte gjort det! 

Glögg

Unnar mig lite hjortronlättglögg & ett par pepparkakisar, så här på kvällskvisten... 

Torsdag

Idag har jag varit hos en mammaledig kollega och lunchat och gosat bebis. Man blir ju återigen lite sugen. Är jag verkligen färdig? Tiden går så himla fort. Jag hade tänkt mig att Oscar var kanske 3-4 månader, men uppenbarligen jag jag noll koll på tiden längre. 7 månader hade han hunnit bli minsann! En  söt och glad kille :) 

Eftermiddagen har bara spenderats hemma, jag och Agnes. Micke jobbar och vi tar det bara lugnt. Gör absolut ingenting, mer än våra måsten. 

Planen var att jag och Agnes skulle åka hem till Cissi och Emil efter middagen, men sen slog det mig. Vi lät ju micke ta bilen till jobbet? Så vi har ju ingen bil? Den dejten blev därmed avbokad. Jag har ingen lust att promenera en halvmil i halvstorm/regn/snöblask med en vagnvägrande söt Donna som skulle göra allt med sin ljuva ton och sina sprattliga små söta kroppsdelar för att slippa sitta i vagnen. 

Just nu fördriver vi tiden med att blogga och bada. 

Hon är lite anti att tvätta håret, och kliva i badet, men när hon väl sitter däri så är det ju jätteroligt :) 

Här kommer lite färska bilder från skrivande stund

Hon gillar att ha saker på huvudet... 

 

Var är Agnes? Titt-ut! 

Titt-ut igen! 

Nu börjar hela badrummet bli blött och den här lilla sötnosen är i sitt vildaste jag at the moment. Det betyder att jag återgår... Tjing! 

Joggvila

Nu blir det joggvila i en vecka eller två. Jag har fått känningar i min ljumske från att jag sprang milen. Samma ställe som jag fick ont i november förra året  då det blev joggtorsk, i flera månader. 

Det är märkligt för jag har inte haft känningar alls på väldigt länge, utan det kom dagen efter jag sprang sist. Det känns ju när jag går också, så promenader blir också uteslutet. Jag får kanske satsa på styrka ett tag istället. ;) måste ju hålla igång på nåt sätt. Cykla kanske? 

Den här dagen gick i rapidofart. Jag har jobbat dag, och fick läsa in mig på ett nästan fullt vårdag med lite instabila patienter, så dagen bara ruchade förbi. 

Jag är inte helt bra, (därav 50% jobb) så det blev till att åka hem till William - sjuklingen som faktiskt mår bra- och lägga mig och sova 1,5 timma, innan nästa ruch med mat och barn kommer. 

På väg till dagis såg jag att Nina var i närheten, så jag Messade över henne och vi lagade lax tillsammans, och fikade därefter. En trevlig mysig kväll! 

Agnes gillar Nina och var hennes hela tiden ;) 

Grabbarna stannar två dagar extra <3

Den här dagen hade noll i planering, men ändå blev det fullt upp. 

I förmiddags ringde fröken hem William för att han var blek och mådde illa... Som flera andra ggr de senaste veckorna. Vissa av gångerna har han faktiskt kräkts men det har heller inte behövt "bli" något. Han har haft lite illamående och ont i magen till och från, så nu börjar man ju fundera om det inte är något annat än magsjuka faktiskt? Laktos? Snart får vi nog gå till läkare. Idag har han varit lös i magen, men ingen kräkning, och god aptit. Nu ikväll är han som vanligt. Det här gjorde att barnen stannar 48 timmar extra hos oss, för att inte sprida ev smitta vidare till deras pappas familj som också har barn. Det är bara dumt att skicka runt på virus i såna här magsjuketider. 

Det är bättre att samla all skit på samma ställe. Även om jag förstås är tveksam till att det rör sig om magsjuka, så är det dumt att chansa. 

Efter detta så fick jag höra att min bror fått ytterligare en propp, i "filtret" som sitter som stopp för att skydda från att propparna lossnar och åker till hjärtat. (Vid levern) Just det här filtret skulle tas bort idag, men nu vågade de inte göra det utan sände honom till Uppsala igen, för vidare behandling. Det är ju läskigt att det kan bli så här? Så just nu har han en obehandlad stor propp i låret, och en propp i höjd med levern. Håll tummarna att han svarar på all behandling fort!!!!  

Under kvällen har jag förenat nytta med nöje. Jag har rensat bland alla våra viktiga papper. Jag sökte en kod till min inloggning till journalsystemet vi använder på jobbet... Jag har ungefär 20 mappar, och koden låg i den näst sista jag gick igenom. 

Nu blev det ju massor rensat också! Perfekt! 

I skrivande stund ligger jag redan i sängen. Jag är ledsen och orolig för bror min, så jag ligger här och tar det lugnt, surfar lite, bloggar lite, och tänker nog släcka ner inom en timma. 

Agnes var så söt i dag när vi gick både till och från dagis. Hon skulle gå själv inte sitta i vagnen eller så, utan gick med bestämda steg flaxande armar. Så söt! Försökte fånga på bild men ibland är bara verkligheten så mycket bättre! 

En vecks går så himla fort!

En vecka går så fort! Nu ska killarna till pappa en vecka igen... Nästa gång är det redan luciafirande! Jösses! 

Vi har iaf fått lite adventsfint här hemma, och idag griljerade vi första julskinkan och åt en liten jultallrik! Agnes åt i princip bara skinka, och fick provsmaka julmust (nån mun bara) för första gången, och det var "roligt" 

Mina fina hjärtan!!! Älskar er! 

Nu ligger jsg utslagen i soffan och tänker inte lyfta ett finger till idag, och känner jag mig själv rätt så sover den här mamman inom en timma....  

I did it!!

När jag vaknade i morse och såg vilket härligt springväder jag skulle få springa milen i kändes det till en början perfekt...  Det var Soligt, 6 +grader....tills jag upptäckte att det var nästan som storm ute. 

Hur sjutton skulle jag klara en mil i den här stormen? 

Jag är dock rätt envis och brukar inte låta vädret bestämma, men en mil idag,  i det här vädret, kanske inte var den smartaste dagen att välja självaste milen på. 

Första 2 km spann jag på i normalt tempo,  i motvind men nedförsbacke. De kommande 4 var en ren pina. Sen gick det lite lättare i 2 km och den sista kilometern trodde jag ärligt att jag inte skulle klara mig ur... Jag trodde nog att jag inte skulle orka lyfta fötterna till målgång och det var som sockerdricka i benen, och fingrarna.  Jag vet att jag inte ska överanstränga mig, men när det är 500 meter kvar till den magiska gränsen 10 km, och man nästan springer så sakta att rollatortanten kan gå om en så kan man ju inte bara ge upp? 

Med ytterligare temponeddragning så tog jag mig tillslut runt på 1:10. Och en kilometertid på runt 7.03 ;) 

Jag vet. Jättedålig tid. Men jag gjorde det! Är ändå så stolt över mig själv! Det var tredje gången jag sprang milen, och nu dessutom under medicinering. Jag tror inte att många orkar springa alls med dessa kortisondoser i kroppen! 

Cissi hade kunnat sprungit mycket snabbare, men idag körde vi mitt anpassade - kortison - tempo. (Som vi gör varje gång) 

Och vet ni? Vi har sprungit 27 km den här veckan! Det är ju inte alls tokigt! 

Vi rockar!!!