Ikväll delade vi på oss. Halva familjen blev hemma från brasan. Jag och William myste med en skål godis (jag tittade på) och Agnes sov. Jag kände mig lite sliten, och Agnes var ju trött så micke och Ludvig fick åka själva.
I skogstorp kastades det pil, boll, fiskedamm och åts godis och tittades på elden.

Här hemma kollade vi berts dagbok och sen förberedde jag och William för en riktig kvälls-mys-fika med tända ljus, melon, färska frallor med skinka och ost, och varm choklad till de som stått ute i blåsten.

Det blev en lyckad och lugn kvälls-mys-fika.
Lite firande fick det bli idag. Det är ju trots allt Valborg! Ibland känns det extra fint att vara med familjen. Ikväll var en sån stund!

Idag har jag fått hur mycket fina kläder som helst av Magda -till Agnes som Ellen växt ur, och vissa som hon inte hunnit använda. Det var säkert 6-7 klänningar, tröjor nån jacka och koftor och några byxor. I fen här åldern sluter ju inte barnen så mycket på kläderna så att ärva så här fina kläder är ju helt okej!

Åh! Va glad jag blev. Och Agnes med för den delen. Hon var glatt en modell som satt och tindrade i sina nya klänningar! Och hennes nya jacka. Ja den fick jag knappt ta av henne. Att prova jacka var ungefär samma sak som att gå ut tyckte Agnes. Så det blev ett fasligt liv när jackan skulle av.

Ja ni, det blev ju en hel garderob i den här storleken!!
Tyvärr fick jag ingen bra bild på henne och jackan, men lägger ut en suddig än så ni får ett hum om vad jag menar :-)

Känner mig ett snäpp bättre idag. Har kunnat äta fast mat även om det tog emot lite. Men det gick iaf ner! Har endast lite lite känningar nu.

Leverprover som togs igår hade gått upp, och idag ringde läkaren. Han skulle rådgöra med sin överläkare för vidare behandling, sedan skulle han ev ringa tillbaka sen eftermiddag. Ev får jag lov att göra en mrcp, för att diagnostisera vart eventuellt grus kan befinna sig. Detta kan röra sig om en lindrig gallstenspancreatit också men mina infektionsvärden är på väg neråt, så det är väl inte så troligt.

Ev tar de nya prover i morgon, och i vilket fall som helst på måndag. Läkaren ville eg att jag skulle sätta mig på akuten redan idag, men jag känner för att avvakta då jag mår bättre. Han sa " du tycker att du mår bättre men dina prover visar att du mår sämre" och tempen ligger stadigt på 37,8 vilket i sig inte är feber, men lite subfebril tyckte nog läkaren att jag var. Ett observandum iaf!

Idag är det Valborg och bara tanken på att ta sig till en brasa är ju rätt långt borta. Det haglar, blåser och åskar. Men en tur till skogstorpsbrasab blir det. En liten tur iaf :-) Williams lagkamrater står i stånden. Och alla klasskompisar ska nog dit.

Nu är det dags att fixa lite krubb till kidsen :-) vi tänkte grilla, men det blev uteslutet med tanke på det vackra vårvädret ;)

...men sen tar det emot igen. Slår ihop middag och kvällsmat med ett par knäckisar. Hoppas att det funkar.
Inte kul när man har ont :/

Gallgångssmärtan från helvetet har SLÄPPT!
Det är Bara lite ömhet kvar i buken efter det som varit.

Tänk er att ni är jättekissnödiga och inte får gå på toa. Sen äntligen, äntligen får ni gå och sätta er på toan. Håll er kvar i den känslan. Nu njuter ni va?

-Ahhhhhhhh! Äntligen!!

Så kändes det när min intensiva smärta försvann. Inom loppet av några sekunder. Så jädrans skönt ju!

Ah! Freedom!

Det troligaste är (enl mig och mina kirurgkollegor) att när jag tog kramp/avslappnande läkemedel så slappnade gallgången av och gruset kunde passera. Det har inte kunnat tagit sig ut innan pga att det klampade hela tiden. Jag tycker att det låter rimligt.

Nu måste ni hålla tummarna för mig att det passerat helt. Inte bara ett par millimeter utan helt. För alltid. Och så får ni även hålla tummarna för att det inte kommer tillbaka. En veckas smärta av och till och kraftig smärta och lite höjd temp sen 1,5 dygn tillbaka har tagit hemskt mycket på krafterna kan jag lova. Men Nu ska jag kunna äta igen och det varan har det varit brist på sista dagarna. Jag har knappt kunnat äta alls.

Vilket härligt slut på den här lördag kvällen!
Trött och utmattad och alldeles alldeles befriad!

...Med något alls känns det som.

Sliten efter influensan tänkte jag att jag skulle pressa mig lite och ändå gå och jobba fast att jag kanske borde vilat upp mig en dag till.

Men i morse när jag vaknade hade jag gallsmärta.. Och den blev ju inte direkt bättre ju längre dagen gick.. Jag tryckte i mig en diklofenak och snart efter det så fick jag fylla på med en till utan nåt resultat. Men jobba skulle jag allt. JG har haft lite ont av och till i en vecka -men inte alls så här.

Väl på jobbet så känner jag att det inte kommer funka. Jag har för ont. Sen rådfrågade jag en läkare som klämde mig på magen och tyckte att jag hade väldigt ont så hon ringde kirurgen som ville ha ner mig till akuten.
Fan
Fan
Fan
Va jag skämdes! Jag ville ju verkligen inte dit. Men VIP som man är fick man ligga osynlig i anhörigrummet. *tack*

Det blev ultraljud över gallan och levern vilka var fina. Tanken var att jag kunde fått en sten i gallgången, eller en inflammation i gallgången (för någon gallblåsa har jag inte kvar). Men ingen sten syntes. Tack och lov. Det kan vara grus, och det syns nog inte på ultraljudet. Mina leverprover var förhöjda samt infektionsprovet var något förhöjt. Så jag ska tillbaka för nya prover på måndag. Jag och min (o)tur!

Så nu ligger jag fortsatt på soffan... Istället för att jobba. Totalt värdelöst. Smärtan kanske är lite bättre. Men jag har ff ont.
Mitt liv går verkligen inte min väg nu, och löpningen försvinner längre och längre bort...

Idag har vi varit barnlediga. Agnes är kvar i Gusum hos farmor och farfar Bengt för att vi ska kunna vila upp sig och för att de ska passa på att gosa lite extra.
Helt barnlediga betyder helt tyst. Och tomt.
Jag hade en extrem separationsångest igår när vi åkte, men det är faktiskt rätt skönt att vara för sig själv lite har jag märkt.
Jag kan tro att hon är rejält uppassad där nere i viken :-)

Nu är det läggdags och i morgon får jag sova till lunch om jag så vill. Det ni!

Här är hon ute och åker bil med faster

Att det inte gått att ta ett steg in i förrådet har gett mig magknip. I höstas var det fint där inne. Sen åkte ju altanmöblerna in och efter det har det blivit kaos. Tills idag. Jag och Emma rensade för fulla muggar och jag var jätteduktig på att kasta saker - som jag annars har svårt för. Jag tänkte realistiskt och gick efter hur ofta sakerna används. Oftast behöver man ju inte skiten. Det finns ju en anledning till att de står i förrådet och inte inne?

Micke körde en proppfull bil till tippen, och vips så får alla cyklar plats igen där inne. Och vagnen också! Wii!

För mig är det här en lättnadskänsla i hela själen. Axlarna sjunker, kroppen känns lugn. Äntligen har jag rensat hela förrådet, alla garderober i lägenheten och alla utrymmen där man samlar på sig skit . Nu kan jag slappna av och det känns så himla gött att åstadkomma saker speciellt när det tar emot innan. Jag har gått och laddat och haft nån slags bland-ångest för att den här dagen skulle komma. Sen gick det så där plättlätt! Yey!
Jag skulle ju såklart ha tagit före och efterkort. Det kom vi på efteråt. Synd!

Det blev en härlig cupdag för William i lördags. Solen, värmen och lagandan var med. De kämpade så tappert. Det slutade med en förlust, två lika och två vinst. Sen var det ju historia som skrevs. William fick sin första medalj.

Ibland är det kul att vara FotbollsMamma. Det är så spännande att se sitt barn spela!

Idag är det fotbollscup för William igen...ser fram emot att se om han blivit stärkt i sig själv efter veckans peptalk!


Idag blir det till att äta frukost på stående fot och multitaska lite. Sminka mig, fixa pastasallad, fixa mackor samt mat till Agnes :-) allt inom tiden av ett tjillevipp, då jag legat alldeles för länge i sängen och tyckt synd om mig själv.

Micke har redan lämnat William till dina lagkamrater och är nu med Ludvig på handboll. Och jag har en minut över till att blogga, eftersom att jag iaf lovat mig själv att dricka kaffe i lugn och ro. Agnes sover...

Nu kör vi!

Jag har Haft en bra dag och varit fylld med positiv energi hela långa dan! Jag var nämligen på en föreläsning igår. Det var En gammal bekant som föreläste, och hon var helt outstanding. En 3 timmar lång föreläsning var över på en halvtimma. Japp, så fort kändes det som att det gick. Då förstår ni att det var intressant! Hon bara fyllde upp 111 personers batterier med positiv energi! Jag hade en må-brakänsla i kroppen hela kvällen igår och det har även fortsatt idag. Man fick massa tips på feel-good idéer och hur man plockar fram dem och även en kickstart i huvudet till att förändra sitt tänk, i olika situationer.

Jag praktiserade några lätta övningar på barnen i morse och tyckte mig faktiskt se att de sög i sig den positiva energin jag förmedlade! 2glada snälla barn gick till skolan/förskolan i morse!

Det handlar mycket om självpepp och det är ju ganska logiskt när man tänker efter. De som inte tror på sig själva, får dålig självkänsla och misslyckas medans de som tänker att; "jag banne mig ska klara av det", ja de brukar klara det! Man måste tro på sig själv.


Sånt här vill jag studera vidare! Blev så pepp av det! Noomi Tedenljung heter hon om nån är intresserad. En riktig stämningshöjare som gärna kommer till ditt arbete och föreläser om du vill.


Iaf så blev det lite jobb för mig idag, på min annars första lediga dag av elva.. Jag Gick in tre timmar på ett möte, där jag faktiskt födde en bra idé som vi ska spåna vidare på.

Sen så var det länge sen jag använde shape up appen så idag la jag in all mat som jag ätit bara för att kontrollera hur jag "sköter mig" och den här dagen såg ju riktigt bra ut ur kalorivinkel ;)

En dryg halvmil jogg på det - i Skogstorp faktiskt, blev det också medans William spelade fotboll. Den rundan "sänkte" ju mitt kaloriintag ännu mer så det här är ju najs! Mätt och belåten är jag också :-)

Om man kollar bilden så ser man att man att det gick långsammare och långsammare mot slutet. Det var riktigt tungt idag. Huga! Väldigt mycket upp och nerförsbackar och det är jag inte van med, det märktes på flåset.

...

Galen och envis är hon. Min lilla jänta. Lekte i lekparken med sitt bästa humör men på väg dit och hem var det gallskrik.
Nu är vagnen inte alls så rolig som man kan tro. Nä den här lilla tjejen ska inte sitta i nån vagn förstår ni, hon ska krypa. Överallt och ingenstans. Får hon inte som hon vill så gallskriker hon. Som idag på TP.

Förmodligen hörde alla på Tuna Park henne idag när hon inte fick krypa på det "skitiga" golvet. Gå dög inte, det var ju krypa hon ville.

Hela världen gick under för henne, och svetten lackade på mig.

Jag hann prova (och köpa) två par braxer iaf och sen var det färdig-panik-shoppat för min del. Både jag och Emma som jag hade med mig var rörande överens om att det bara blev ett varv där inne idag. Jag var tvungen att gå ut fort, kunna andas.
Men som sagt gnällde/grät hon ända till lekplatsen där humöret helt plötsligt blev så där strålande som det brukar..

Lillsnutta. Envis som synden.

Har ungen verkligen gått i taket :-)

Och det gjorde hon med skräckblandad förtjusning

Man kan ju stirra sig blind på den här skönheten.
Morgonmys i puffen tillsammans med Barnkanalen startar upp den här dagen...

Fantastiskt, är det att jag nyss fyllt 35 och blivit gammal, eller är det ett skämt? Det känns som ett hån att inta den här mängden tabletter varje morgon.

8 tabletter till frukost och ytterligare 12 ska intas under dag/kväll. Kanske behöver jag en dosett snart....

#skämt
#myastenia gravis

Cool brud
(Vet-hon har haft samma klänning tre dagar i rad, men bu ligger den i tvättmaskinen höhö)

Nu är det dryga 4 månader sen jag såg den här lilla tjejen komma till världen. Fantastiskt så fort tiden går. Jag var verkligen där. Det är något jag alltid kommer bära med mig. Det är nog det allra största som man kan vara med om!
*eufori*

Gustav, Adeline, Viktoria och Evelina var på besök idag. Det var längesen vi sågs, och det märktes väl när man såg Evelina. Så stor hon blivit <3 en

En kaffe, och lite klädrensning hann vi med.
Agnes var så fin och försiktig mot Evelina. Inte alls som jag föreställt mig innan. Klappade fint på huvudet, kramades försiktigt osv.

För er som inte vet, så är Viktoria och Evelina kusin med William Ludvig och Agnes.

Ett naprapatbesök dagen till ära. Det är vad jag pysslat med idag. Stått eller legat sen lunch (ej suttit). 3 stycken låsningar a'la svank, mitt på ryggen och nacken låstes upp. Ett tag trodde jag att jag skulle få nacken avbruten men jag överlevde den här gången. Lite läskigt att lämna över sig i nån annans händer. men övning ger färdighet sägs det ju :)
För er som inte vet fick jag ryggskott/låsning vid patient arbete på jobbet, och detta är sviter sen dess. Ryggen låser sig till och från hela tiden och är svullen. (Beviljad arbetskada t o m)

Det här betyder träningstorka för min del och det känns verkligen jättesurt. Men om jag inte gått dit idag så hade jag ju inte kunnat springa ändå. Så jag gillar läget istället för att klaga mer ;)

Jag Har tre lediga dagar framför mig och ska försöka ta tag i förrådet om ryggen tillåter, annars får jag fördriva tiden med att storrensa garderoben. Wii va roligt ;) nåt att göra här hemma hittar jag alltid, så jag lär inte bli arbetslös.

Annars mår jag väl si så. Allt som är jobbigt tar aldrig slut. Jag går på reserv bränsle varje dag nu. Behöver mer och mer och MER energi. Helst nu.


Japp, här är jag liggandes

Idag är det en liten tjej som övningsgår i princip hela tiden. Fram och tillbaka, v-rum -kök. Så söta stapplande små steg <3

A'la snö, hagel och blåst. Japp. Exakt så var det för alla killar och åskådare på Torshälla cupen idag. 3 matcher varav 2 vinster och en lika är ju superbra! Grabbarna har så himla fina och bra tränare, som verkligen gjort ett skitbra jobb med barnen.


Spännande men kallt! Brrr

Postjogg. 3,2 tunga krävande km som gav en dålig tid trots ansträngning men en glad sprallig känsla i kroppen. Nu är jag Nyduschad. Sitter nu i soffan och d
Det är ju så gott att äta Efter ett joggpass. Och man verkligen tillåter sig att äta då! Ikväll blir det äggmackor med kaviar. Gulan är helt perfekt. Lös men inte rinnande. Nu ska den avnjutas med ett glas mjölk. Sen är det dax att hälsa på kudden igen. Aldrig har jag varit så nära vän med kudden som den här tidsperioden! :)

Idag har det varit en fullspäckad dag. 8.45 stod det Handboll på schemat för grabbarna. Sen vid lunch anlände farmor och "farfar" Bengt som stannade ända fram till kvällen. Eftermiddagen blev det Ett besök på stan och där fick vi massa kläder till lillan, *tack* och så slukade vi ett mål på burger king och efter det sprang jag ju milen. Så det är ok ;)

Agnes gillade också handboll. Så fort hon kom in i guifhallen och hörde alla studsande bollar så började hon jubla högt och blev alldeles till sig. Hon skulle direkt ut på planen för att delta. Framtida handbollsproffs.

Grabbarna körde på jätteduktigt, det var kul att se! Tyvärr fångade jag aldrig William på bild.



Agnes blev helt slut efter dagen så hon somnade ovaggad i "farfar" bengts famn..

På tal om "farfar" Bengt, så är det inte Agnes biologiska farfar, men det är lite svårt att sätta namn på han, ni vet. (Det är Mickes mammas make för er som inte vet) Iaf så har vi bestämt att Agnes ska få ha två farmor och farfar. Farmor och farfar Bengt, och farfar och farmor Britt-Marie. Sen får det bli som det blir med åren. Vi testade först med farbror Bengt, men det blev ju också fel. Det lät inte alls så bra faktiskt. Haha! Det låter som en ful gubbe. Eller som som att det är en bror till Micke. Agnes har ju redan en farbror. Farbror Thomas.
Jaja, ni fattar vinken.

Lite bilder från idag.

Planen idag var att köra en njutningsjogg i lugnt tempo och så blev det väl Egentligen. Både jag och natta var lite slitna från förra passet vi körde så vi ville ta det lugnt i dag och passa på att verkligen njuta. En sån jogg är rätt bra att slänga in ibland för att inte tappa suget. Det är ju såna rundor som verkligen gör skitgott för själen.

5km var ju planen, men vi utökade till 6 km och då droppade Natta av (hade inte tid längre) och jag ville köra på 2 till, och efter de 2 så kändes det meningslöst att Stanna. För då var det ju bara 2 km kvar till milen. Allt var ju på plats. Flåset, humöret och även kroppsligt.

Idag struntade jag i klockan (tiden) totalt och bara körde på. Det slutade med att jag slog personligt rekord med hela 2min (-5 sekunder)

Så jävla skitnöjd jag är nu!
Jag har ff inga jättebra tider, men jag tävlar bara med mig själv så lite stolt är jag allt! Och det tänker jag fortsätta vara.

Fredagsmys med kidsen och en intensiv jobbperiod är äntligen över. Nu kanske man kan orka vara uppe om kvällarna snart igen. :-)

Ikväll är det iaf film-mys med pojkarna och Micke. Jack Frost och de fem legenderna. Den sågs på bio, men nu är det dags att se den igen.

Agnes har vinkat god natt och har somnat.

Ett glas vin till det här kanske?

Ledig Idag efter att ha jobbat precis hela påskhelgen, från skärtorsdagen till annandag påsk.

...och idag har jag bara pysslat om hemmet, mina barn, och mig själv.
Det har varit en bra dag på alla sätt.
Har även haft finbesök på förmiddagen till mig och pojkarna, vilket var värdefullt för dem, och kul för mig! Tack snälla för besöket <3 ni vet vilka ni är!!

Eftermiddagen spenderades med Emma och Tom som även passade Agnes och grabbarna när jag var iväg en timma på eget äventyr.

Och idag gott folk skriver vi nästan historia. För idag så är det JAG som lagat god middag, och haft den klar när Micke kommit hem från jobbet. Jag ska försöka bli bättre på just den biten. Jag har nog gått och blivit lite bortskämd på äldre dagar.

Kvällen har avslutats med en skön-jobbig-rehabiliterande-kraftskapande halvmil med min fina vän Natta. Idag var Det tungt för oss båda i flåset men så himla befriande i själen! Det är värt att kämpa varendaste lilla meter. Prova vett ja ;)
Natta och jag har bestämt oss för att springa Å-varvet i juni. En mil på lätta ben är tanken. Vi har ju ett par månader på oss att komma i bättre form, så det ska väl gå bra!
Nu har vi något att träna för också.

Alla barn i säng så nu är det soffhäng som gäller, och förmodligen ligger jag i sängen så fort det blir tyst i grabbarnas rum. Det är ju helt sjukt hur trött man kan vara. Hela förra veckan (utom när jag jobbat kväll) så har jag lagt mig mellan 20-21. Jag behöver varenda minut jag får över till sömn för att orka rodda heltidsjobb, hem, vakna barn nattetid osv.

I helgen har jag även träffat en söt liten flicka som föddes på Ludvigs födelsedag. Min systerdotter fick en dotter. Dvs jag har blivit gammel-moster till denna lilla sötnosen :-)


Tänk så gammal jag börjar bli ;)

Lite bilder från veckan..