Anlänt hos farmor.. Och genast är Agnes mer uppvaktad än någonsin.. Hon måste verkligen njuta av att vara här, liksom oss. Det är så skönt att komma hit... Koppla av lite ;)

Nu är det bara att invänta julafton. I morgon blir en fullspäckad dag.. Först jullunch hos Mickes bror, sedan middag hos Svärmor och Bengt!

Fin bild!

:)

Idag fyller min morfar 100 år. 1 0 0 år!!!! Det är ju tresiffrigt!

All respekt till honom. Förstå vilken kunskap och erfarenhet den mannen sitter på.

Han är som sagt 100 år idag, och bor fortfarande hemma själv i sin röda lilla stuga på landet. Där han typ alltid bott. Där har han bott Långt innan jag ens var påtänkt. Varje sak är kvar på sin plats varje gång man kommer dit. Det ser ut som det alltid har sett ut. Han sköter om sitt  lilla bo med hjälpinsatser från familj och lite hemtjänst. Han har gått utan hjälpmedel ända fram tills i somras då några ur familjen övertalade honom att börja använda rollator.

Det är krut i den här gubben. När han var runt 90 så såg det mörkt ut. Han låg inne på sjukhus länge och vad jag förstått, hade han opererat ryggen. Läkaren hade sagt att han nog inte skulle kunna orka komma tillbaka och gå igen.

Men som han själv berättat för mig

"Under tiden jag låg inne så kom en efter en in och delade sjukhusrum med mig, och var och varannan trillade av pinn för de hade inte glimten kvar i ögat. Men den här gubben, Simone, förstår du,  han är det krut i. Jag har kvar glimten i ögat och så länge jag har det, så är inte den här gubben färdig. Man får liksom inte ge upp Simone, man måste fortsätta försöka fast att oddsen talar mot raka motsatsen. Här är jag nu, och jag mår bra!"

10 år senare, med mycket rehabilitering och självträninng har han blivit av med både rullstol och rollator. Men blev nu alltså övertalad igen till att kanske börja använda sin rollator.

När han var runt 97-98 så var startmotorn i hjärtat lite trött, och vilken startmotor skulle inte vara det efter 98 år? Han kände sig trött och pulsen var långsam. Då fick han en pacemaker! Det är nog inte så ofta en 98 åring blir beviljad pacemaker, så hans allmäntillstånd måste varit väldigt bra. Så nu tickar han på där borta i sin stuga i norra värmlandsskogarna. 


Varje gång jag är där får jag höra spännande berättelser ur hans liv.
Det är fantastiskt!

Det gör lite ont i mig att jag inte kan infinna mig på plats idag. Men så är det när man bor långt i från varandra och så. Jag ska försöka att ta mig dit i mellandagarna kanske..

Han ville ändå inte ha nån stor tillställning. Det har han absolut tackat nej till. Så de som vill får komma till honom har han sagt :)

Här är vi. Några år gammalt kort, men från vårt senaste möte!
Min fina morfar och jag!

Sen ledig från jobbet i 9 dagar. Ska bli riktigt gött må jag säga.

Sitter startklar och väntar på att klockan ska bli dax att rulla iväg på jobb.

Ikväll väntas middag och mys med min familj! Då menar jag min familj plus syskon, deras respektive och syskonbarn. Tyvärr kommer några att fattas, och det känns trist eftersom att den här dagen var den enda som kunde funka med mina och Gustavs barn i år. Jag ska om ett par dagar lämna grabbarna till sin pappa i 2 veckor. Och då känns det lite sent att fira jul. Den 6 januari! Så det får bli en liten julafton i kväll i stället! Och det ska bli jättemysigt!

Jag kan inte säga att jag har rätt julfeeling ännu -december har bara sprungit iväg för mig. Men jag hoppas att den hinner infinna sig.

Nu är det dax för jobb... Tjing!

..

Här är min störtsköna Agnes.

Måndagsglidaren. Skön stil! Mätt och belåten :)

Vill baradela med mig av lilla Ludvig när han är som bäst.

Idag var vi nere på stan och skulle handla lite julklappar. Ludvig var inte helt road och ville inte följa med in på Lindex. Så han väntade utanför vid ett akvarium. Då hade han ju fiskarna att roa sig med, istället för att gå och glo på kläder.

Väl när jag kom ut från affären så fanns ingen Ludvig vid akvariet... Nä se ni, han hade blivit "lite trött" och gått och lagt sig på första lediga bänk och läst leksakstidningen!
Haha! Vad säger man?? Galna unge! :))

Ikväll har Grabbarna bakat pepparkakor. Vi vuxna råkade dock bränna ena plåten för att..

...Under tiden körde jag och Micke en duell om "bäst knäck vinner"
Jag hävdar att jag är bäst på att koka knäck. Därför var han tvungen att försöka (och lyckades) att bräcka mig förra året. Jag fick sån prestationsångest och misslyckades för första gången. De blev alldeles för mjuka. Medans hans blev perfekta.


I år... Skulle jag vilja hävda att mina blev bäst.
Tyvärr satte sig Micke emot att kora mig som vinnare (hade jag ens trott nåt annat?!)
Så barnen fick bestämma. (Utan att veta vems som var vems)
...och vinnaren blev...
Jag tror jag ;)

Vill bara dela med mig av mina fina!

Fånga stunden....

Storebror lär lillebror att läsa, och de båda tycker att det är riktigt roligt!

Tänk! Julen är snart här! I morse vaknade jag till alla julstjärnor i fönstren och en kaneldoftande lägenhet. Grabbarna hade ätit tomtegröt. (Eller risgrynsgröt om du föredrar det, men tomtegröt låter mycket juligare och mysigare ju! )

Att vakna till en sån här harmonisk morgon, gör att hela jag känner mig glad och varm i kroppen.

Tänk va lite julkänsla kan göra!
Nu skjutsar Micke pojkarna till skolan- och jag sitter här, och dricker mitt morgonkaffe. Tänker lite. Och drar mig själv lite ytterligare i kragen. Kom igen nu Simone :) du har ju "bara bränt dig lite! Du måste resa dig upp och fortsätta försöka"
Pepp..pepp..självpepp!

På tal om pepp.. Kanske blir det pepp..arkakor idag? För att peppa sig till Max?? :))

Välkommen du nya fina vintriga dag!

Idag körde jag lite omvänt än tidigare. Löpbandet var upptaget, så jag startade med tyngder. Jag tog ut mig rejält i armarna och blev så där lagom darrig så att man känner att man verkligen gett precis allt.

Sen var det dax att skutta upp på bandet. Jag kände ju egentligen rätt fort att mitt ben inte alls var så tipp topp som jag hade önskat. Men när jag väl håller på, och känner hur svetten rinner och hur bra resten av kroppen mår så är det väldigt svårt att se sina begränsningar och tygla sig!
Jag var iaf lite snäll mot mitt stackars lår och drog ner tempot till ett 6.30 snitt. Inte för att jag var tvungen, utan bara för att vara lite snäll mot mig själv. I morgon, eller på onsdag så får vi se om jag var tillräckligt snäll eller om jag får bakläxa i form av ett nytt Jogg- break!
4små stackars kilometrar skrapade jag iaf ihop, och det får jag väl känna mig nöjd med tror jag!

Nu ska här sovas!

Det känns så himla skönt att ha grabbarna här. Jag känner mig så motiverad, och har lust att hitta på nåt riktigt roligt med dem. Åka pulka kanske? Det är väl riktigt roligt :)) ??

I morgon har jag ledig dag, och ska försöka hinna med att köpa lite julklappar också... Man tror alltid att man är ute i så god tid, ändå går man där i affärerna den värsta tiden iaf-dagen före julafton! Jag trodde att jag i princip var färdighandlad, men har nog egentligen inte hunnit halvvägs ännu. As usual alltså.


Vill bara dela med mig en bild, som de flesta av er redan förmodligen sett, eftersom att den finns både på fb och instagram. Men den var så bra tycker jag, så här kommer den igen!