Vill baradela med mig av lilla Ludvig när han är som bäst.

Idag var vi nere på stan och skulle handla lite julklappar. Ludvig var inte helt road och ville inte följa med in på Lindex. Så han väntade utanför vid ett akvarium. Då hade han ju fiskarna att roa sig med, istället för att gå och glo på kläder.

Väl när jag kom ut från affären så fanns ingen Ludvig vid akvariet... Nä se ni, han hade blivit "lite trött" och gått och lagt sig på första lediga bänk och läst leksakstidningen!
Haha! Vad säger man?? Galna unge! :))

Ikväll har Grabbarna bakat pepparkakor. Vi vuxna råkade dock bränna ena plåten för att..

...Under tiden körde jag och Micke en duell om "bäst knäck vinner"
Jag hävdar att jag är bäst på att koka knäck. Därför var han tvungen att försöka (och lyckades) att bräcka mig förra året. Jag fick sån prestationsångest och misslyckades för första gången. De blev alldeles för mjuka. Medans hans blev perfekta.


I år... Skulle jag vilja hävda att mina blev bäst.
Tyvärr satte sig Micke emot att kora mig som vinnare (hade jag ens trott nåt annat?!)
Så barnen fick bestämma. (Utan att veta vems som var vems)
...och vinnaren blev...
Jag tror jag ;)

Vill bara dela med mig av mina fina!

Fånga stunden....

Storebror lär lillebror att läsa, och de båda tycker att det är riktigt roligt!

Det känns så himla skönt att ha grabbarna här. Jag känner mig så motiverad, och har lust att hitta på nåt riktigt roligt med dem. Åka pulka kanske? Det är väl riktigt roligt :)) ??

I morgon har jag ledig dag, och ska försöka hinna med att köpa lite julklappar också... Man tror alltid att man är ute i så god tid, ändå går man där i affärerna den värsta tiden iaf-dagen före julafton! Jag trodde att jag i princip var färdighandlad, men har nog egentligen inte hunnit halvvägs ännu. As usual alltså.


Vill bara dela med mig en bild, som de flesta av er redan förmodligen sett, eftersom att den finns både på fb och instagram. Men den var så bra tycker jag, så här kommer den igen!

Idag går jag som på nålar och väntar och väntar och väntar!!!!

.. Hjälp! Va nervös och pirrig jag är!!! Håll tummar för mig att jag får ett telefon samtal snart!!!

Tittar på telefonen, dricker lite kaffe, tittar på telefonen igen. Höjer ljudet. Sätter på vibrationsfunktionen...
Känner hur hjärtat bankar.



Gaaaah!


Förövrigt är jag nog lite bättre i ryggen, men har ändå ont... Så jag får stå ut till 11.30...

Vi lyckades hålla lillan vaken tills vi kom tillbaka till sjukan kl 13.. Sen fick hon sluka en vällingflaska och totaldäckade på röntgenbordet. :-) En exemplarisk liten 8 månaders patient.

Med andra ord gick själva undersökningen smärtfritt, och nu ska vi bara vänta på det som är jobbigast att vänta på. Svaret. Men vi har goda förhoppningar att det ser bra ut, då det inte visade några tydliga fel.

Titta vilken duktig tösabit.

Så fixar vi värsta tupp kammen! Cool brud!

Nu ska vi vänta till kl 13 innan det är dax för röntgen... Och den skulle ta upp mot 45 minuter-om hon låg still!!! Hur ska jag få min 8 månaders att ligga still? Hon är ju mer vild än tam. Vi ska försöka få henne att somna där.. Hoppas hon har ro till det bara... Önska oss lycka till..

I morgon når vi sista milstolpen gällande Agnes njurbäckeninflammation. I morgon gör hon sin andra och sista röntgen. (Som verkar ta en hel dag??)

Först ska hon få en PVK. Sen ska de spruta in en isotop. Sen ska den vandra runt i blodomloppet ett bra tag.. Sen ska man röntga för att se om den når förbi njuren eller nåt sånt. (Vet inte helt säkert, men nåt sånt)

Om allt ser bra ut så kan vi lägga ALL skit bakom oss! Äntligen!



Håll tummarna hårt för oss i morgon!!

Nähe, det blir ingen promenad idag. Haltade mig in till köket från sovrummet nu på morgonen. Det får bli brummaren istället, som jag trodde. Det är nog bäst att vila ut det här låret. Undra om det är nån sträckning eller vad det kan vara? Suger gör det iaf!!! Jag som inte ens "övertränat" när jag fick problem. Sista veckorna har jag hållt mig till ca 3 löp pass bara.

Sen har jag vaknat med halsont också. Det ogillas Big Time... Jag har verkligen försökt hålla mig borta från alla med förkylningssymtom. Sist tog det flera veckor för mig att bli frisk. Och det var drygt när jag var inne i en frisk springperiod. Men Ifs, nu kan jag ju inte springa på ett par veckor ändå ;)


Nästa fråga då... Bli skjutsad, eller köra själv. Hmmm vi får se vad Agnes tycker... Om hon sover så kan hon fortsätta sova. I natt har hon varit vaken en gång (vad jag känner till) Så första natten i eget rum måste ha gått hyfsat iaf.

Är vad vi har gjort idag. Det tog ungefär hela dagen.

Alla bytte rum. Agnes fick Ludvigs rum. Micke och jag tog Williams rum och grabbarna fick dela på master bedroom. Det blir nog bäst så här.

Det blir lite trångt att ha Agnes saker överallt i vardagsrummet, tvättställ ungar som inte får plats, och grabbarna som bara bor här varannan vecka umgås mest ändå tillsammans i Samma rum om dagarna. Veckorna de inte är här står två rum tomma. men viktigast av allt. Agnes får sova i eget rum, och kan förhoppningsvis slippa bli störd av oss, hosta, snarkningar, när vi vänder oss i sängarna osv. Det här blir nog jättebra, och när grabbarna blir så stora att de behöver egna rum- så har vi hunnit köpa hus!

Så nu ska jag strax gå och boa in mig i nya rummet. Sova tidigt så jag orkar upp 30 -40 min tidigare än vanligt ;)

...med taskigt humör på hela familjen.

Den här dagen är ingen man kommer tänka tillbaka på och längta till om man säger så. Inte så som den fortskridit hittills iaf.

Egentligen kunde den få vara slut redan för min del. Alla är gnälliga. Vuxna och små.

Micke skulle ut på en runda men blev hemma.
Och Jag hade velat gå ut och jogga jag med, och var halvt på gång, i tanken iaf. Men det slår mig ju faktiskt att jag fortfarande har ont i benet (sen jag sprang med Anna förra helgen) och det är väl ingen idé att späda på smärtan egentligen. Jag haltar ju t o m stundvis.

Nä det får bli en moffar dag. Jag får försöka fånga upp det här med motion på väg till och från jobbet i stället tror jag. Enklare att få det gjort så kanske?

Nu la jag Agnes för sista sovstunden idag, och grabbarna gick till Ica för att köpa lördagsgodis.

Nu blev det alldeles tyst här. Ska njuta av tystnaden en minut... Tjing :)

Ser fram emot helgen! En ledig helg! Ska bli så skönt att bara vara. Slippa väcka upp barn, och mig själv med för den delen.

Ikväll blir det slapp-kväll med hämtpizza, och ett glas rött, barn film och senare även en film till mig och Micke.

Dagarna rinner iväg och det är mörkt redan innan man är hemma från jobbet.

Idag har jag iaf hunnit umgås och busat med Busan. Hon är för himla härlig. Hon har börjat stänga av förstärkaren och på så vis försvinner även bilden på Tvn. Hon kryper dit fort som sjutton och stänger av, innan vi hinner "fånga henne".
Sen smyger hon krypandes in i Ludvigs rum också, och sen när hon hör att vi kommer efter så skyndar hon på. Benen går i ultra speed.. Sötnosen <3 allt för att vara i Ludvigs rum. Tyvärr bor det mycket lego där och det är en av anledningarna att hon vill dit tror jag.

Just nu är micke och Ludvig på väg och hämtar William från sitt skoldisco.


Snygg kille va?!

Idag har vi varit och firat min brorsdotter på hennes 4 års kalas. Massa rosa presenter blev det. Adeline hade gjort ett par fin-fina tårtor. Hon är så kreativ. Jag skulle inte klara det alls. Kanske får jag anställa henne för en legotårta lagom till mars och Ludvigs 6 års tårta!

Farmor klär på en omöjlig Agnes. Vi kan konstatera att Agnes blivit lite rörligare än sist ;)

Passar på att skriva lite från bilen. Vi är ju den impulsiva familjen och idag impulsbestämde vi att vi skulle dra till Mickes mor och BENGT. På väg dit impulsbestämde vi även att vi skulle byta däck. Och det var ju bra eftersom att det ändå kan vara lite halt på vägarna nu.

Jag är ledig i morgon och det kan vara skönt med lite miljöombyte. Sen så känner jag att det händer så mycket med Agnes utveckling som jag inte vill att de där nere ska missa ;)

Det har varit energikrävande att komma tillbaka till jobbet. Inte negativt på nåt sätt utan mer att det är mycket intryck som ska tas in och när man kommer hem så är det bara att kämpa för att hålla sig vaken. Soffan lockar, och ögonlocken är tunga. Näst intill omöjliga att hålla öppna. Det tar nog några veckor att ta igen sig.

Den här tröttheten sätter lat -Simone i stand by läge och saker runtomkring blir vilande (lidande). Då pratar jag bla om hemmet, jogging och bloggande och umgås! Egentligen orkar jag ju knappt prata i telefon. Jag orkar inte vara aktiv just nu. Jag vill bara vara själv och inte göra något alls. Men snart ska jag rycka upp mig igen...

Det har ju varit ett tufft år bakom mig, och på nåt sätt börjar det komma i fatt mig. Jag har ju bara betat av åkomma efter åkomma, jag har aldrig stannat upp och tänkt efter vad jag gått igenom. Och jag/vi har inte haft det lätt. Min kropp har varit ett vrak, och min själ känns trasig. Det är inte så mycket som känns kul just nu. Jag frågar mig varför vi var tvungna att gå igenom allt det här?

Samtidigt vet jag att varje minut som jag ältar det förflutna, stjäl jag en minut av min framtid. Så jag ska kämpa för att vara positiv.

Men det svåra här är att komma upp över vattenytan. Jag vet inte hur jag ska göra för att hitta tillbaka till mig själv, hitta en väg och sen välja vilket håll som är rätt håll att gå åt.

Jag är en stark person, jag har mycket i mitt bagage vad gäller livserfarenhet och kriser och jag kommer komma upp till ytan igen. Det vet jag. Jag ska bara hitta rätt väg.. Och det får väl helt enkelt ta den tiden det tar.

Den här lilla människan gör mig dock alltid glad <3

Busan har härmed börjat förflytta sig mellan möbler. Hon stod vid bordet och tog tag i soffan. Sötnöt <3 mamma är stolt!