En lite bättre ögondag

Idag har jag känt mig lite bättre på ögat... Men var sjutton kommer den här tröttheten ifrån? Jag känner mig förlamde trött! 

Kramperna i kroppen som så fint var borta i en vecka har kommit tillbaka? Hur skumt är inte det? Då beror det ju inte på mestinonet som vi trodde? 

Va händer med min kropp? :( 

Jag känner mig orolig, och har en gnutta dödsångest emellanåt. Jag vill ju bara bli frisk ( men det blir jag ju aldrig med den här sjukdomen) jag vill åtminstone få ordning på sk*ten, hitta en behandling som fungerar. 

Nu när jag sett dubbelt hela dagar, från morgon till kväll,  i två-tre dagar börjar ju rädslan att komma, i form av "vad händer här näst? Sprider sig sjukdomen till nya muskler snart? Stannar sjukdomen på det här ögat bara?" 
Idag har det dock varit lite bättre, det är mest nu ikväll jag sett dubbelt. 



Varför ska jag få arbeta i uppförsbacke jämt? Varför kan det inte bara fungera nångång?  

Citat: 
Den friska har massor med önskningar. 
Den sjuka har bara en, och det är att bli frisk! 


Men nu ska inte gnälla mer, man måste tänka positivt och det här får bli min sporre ikväll! 


Nu Ladda för att sova, jobbdag i morgon! 






Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback