Den där sjukan.... Är återkommande

Att det ska vara så svårt att hålla sig friska? Idag insjuknade William i kräksjukan. För vilken gång i ordningen vet jag inte?  Det är så himla trist att vara inspärrad, och vänta på domen om man själv kommer att klara sig från skiten, eller de andra barnen åtminstone. Det vore ju katastrof om fler av oss blir smittade. Vi har liksom fyllt vår del redan. 

Sen sitter man här och  jag känner nog efter lite för mycket, för visst börjar jag må illa. Vi hoppas och tror att det bara är psykiskt. 

Agnes som är så livlig var också lite vek ikväll... 

För medans jag gjorde det här 

Så hände det här..... 

(Ja pyjamasen är liten alla ligger i tvätten;) , men det är inte så illa som på bilden, de har åkt upp en bit)


Mina biverkningar har blivit sämre igen. Och så även ögat Sen några dagar. Sista 3-4 dygnen har jag sovit riktigt taskigt! Svettats som bara den. 

Nu i natt så hade jag dels svårt att somna, och när jag väl somnat så var det en kamp mellan att slippa frysa och svettas. Vaknar och vänder på täcket flera ggr. Det suger!! 

Klockan 4 slog jag iaf upp ögonen, och kunde därefter inte somna om. Mina tankar var överallt och ingenstans. Att sedan gå och jobba, med fortsatta symtom  som svettningar och frysningar var ingen höjdare. Jag har varit så himla trött idag. Så jag ligger faktiskt redan i sängen och ska strax stänga ner! 

Och jogg har inte varit och tänka på! 

Däremot har jag sakta börjat planera in veckans träning i huvudet.

Om jag är okej i morgon, och har sovit bra så blir det en 5-7 km jogg med Cissi. 

På onsdag ska jag ev försöka mig på milen annars kör jag så långt kroppen vill  och orkar! 

Torsdag en 3-4 km jogg

Och på lördag 5km. 

Sen får vi se hur det håller :) 

Nu är både batteriet i mig och telefonen slut. 

På

Återseende.