7+ 3,7
I morse när jag vaknade så kändes inte kroppen helt pigg. Jag har sovit otroligt dåligt i natt, dels haft svårt att somna, och dels haft svårt att hålla mig sovande. Sen så har jag legat och svettats, och stoppat in nappen på Agnes åtminstone 2ggr. Det här kändes väl ganska direkt att kroppen egentligen var för trött för milen, men jag testade ändå lyckan med Cissi enligt plan.
Jag laddade kroppen med minst 1,5 liter vatten och en stor grötfrukost några timmar innan vi stack ut. Eftersom kortisonet får mig att bli av med så mycket vätska under passen, så kändes det bäst att fylla på!
Oftast så vet man inte hur pigg kroppen är förrän man sticker ut. Ibland känns kroppen jättetrött och ändå funkar det kanon att springa!
Men
Idag siktade jag för högt när jag siktade på ett milpass. Det regnade så där skönt och kroppen sprang ut glatt och rätt fort utan att veta hastigheten och dessvärre gick jag nog ut för hårt för att orka hålla en mil i samma tempo, dvs med andra ord ett vanligt Simone fenomen. Det är lätt att ta i för mycket när syreupptagningsförmågan är på topp i regn. Men dessbättre fick jag trots detta ihop 7 st löpkilometrar i ett rätt bra tempo. Cissi hade orkat mer men stannade på samma distans sommig. Det här borde egentligen vara rekordtid på den här distansen för mig, jag ska undersöka saken.
Observera. Kilometer 4 är mestadels uppförsbacke.
Sen fortsatte vi promenera de sista 3,7 kilometrarna, och jag var så svettig, törstig och orkeslös att jag fick lov att släpa in mig på tuna park och handla vatten för att orka ta mig hem överhuvudtaget. Jag skyller på kortisonet.
Så även om jag bara sprang 7 km idag så har jag 1 mil i benen. Så jag får vara nöjd :)
Summasumarium
Vecka 1 år 2014
Löpning 25 km
Promenad 9 km
Och således 34 km aktivitet i kroppen under årets första vecka!
Jag ska ju vara nöjd med det här!
Trackback