Ett sjukt skämt!
Ja det kan man nog faktiskt kalla det för! Jag tror nästan inte på det själv. Jag har haft riktigt otur med min fysiska hälsa på sistone. Riktig otur. Tja, t o m så långt tillbaka som till sommaren -11 faktiskt. Sommaren då jag blev gravid. Sen har det ju faktiskt bara varit "skit" med tanten. Är det gammeln som kommer redan? Jag har ju fyllt 35... Är det så här det börjar? Eller är jag ett måndagsexemplar, Ni vet, ett sånt där exemplar som bara går sönder.... Eller, är jag rent av bara vek?
Den här vevan började allt med att jag fick influensan. 40 graders feber i 3 dagar och efterföljande trötthet, dålig matlust hängig. När jag väl tänker släpa mig till jobbet, dag 6 på influensan, egentligen inte redo för att jobba så får jag ont i gallan.. kommer dit halvt dubbelvikt, går ner på akuten, och misstänkter grus i gallgången- gallblåsan är ju redan borta. Går hem från jobbet innan jag ens hunnit börja. När jag börjar repa mig från detta, ca 5-6 dagar senare, så börjar jag hosta lungorna ur mig.. En släng av bronkit känns det som, och febern kommer åter. Men beror det på gallgången eller luftrören? Under dessa hostiga dagar får Micke lov att sova på soffan, för han orkar inte höra på mig ;) och Just då blir Agnes magsjuk. Då var det torsdag. På söndag var hon symtomfri, men slänger en spya på kvällen och cirkusen börjar om. Då får även jag magknip och ligger och gnyr halva natten. Väl på måndagmorgonen (igår) är det min tur. SÅ nu är jag magsjuk. Kan jag få något mer på samma gång eller är det bra nu? Kan det snälla få räcka?
Vet ni vad det här betyder? Jag jobbar HALVTID bara! Och när blir jag sjuk? Jo de dagarna jag JOBBAR! Jag har alltså hunnit friskanmält mig mellan åkommorna- och sen haft några lediga dagar fram tills det är dags att jobba efter sjukskrivningen, och när den dagen väl kommer, så ringer jag mig sjuk igen!!! VA SJUTTON! Jag är bitter nu! så nu behövde jag t o m sjukintyg... HELT otroligt!
Idag fick jag för mig att dra upp persiennerna- och vad skådade mitt sydvästra öga? Jo gräsmattorna var GRÖNA! Jag fick lite smått panik, och tänkte, hur har det här gått till? Det är ju kallt ute? Visst, jag har läst på facebook att alla tycker att det har varit varmt, men så här varmt? Och när blev gräset grönt? Och när fick björkarna knoppar?
Idag var Anna var på vårdcentralen för hon har varit hängig flera dagar, hostar och har tappat rösten.. Hon svängde förbi mig efteråt så att vi kunde vara sjuka en liten stund tillsammans. Men jag kände att jag behövde frisk luft, så jag föreslog en promenad. Och så fick det bli, en lugn och stillsam, njutningsfull promenix. I det varma vädret, som jag inte trodde existerade. Riktigt skönt att komma ut, det var liksom befriande ni vet... Ni har hört mig skriva det förr! Och jag fick faktiskt en liten endorfinkick även om det var promenad och inte jogg.. Skönt och upplyftande! För några dagar sen trodde jag att jag aldrig mer skulle kunna komma ut, men nu har jag fått hopp om livet igen! Och inte behövde jag hoppa in i skogen för nummer två heller, även om jag var lite orolig vid ett par tillfällen.. ;) Allra helst eftersom jag glömt ta med papper... vilken fasa va?
Vi träffade på lite blommor, och det var en sån fin syn att jag var tvungen att fota!
Anna och Agnes
Agnes var nyfiken på blommorna, så hon fick några vitsippor, som hon sedan försökte äta upp ;)
Lite fina skogsvyer också, och vitt på marken. Underbara sippor!
Vet ni? Ibland är inte livet så dåligt trots allt! En promenad var vad som behövdes för att hämta in ny, positiv energi!
KAN JAG FÅ VARA FRISK NU?
Trackback