Dagarna blir ju långa iaf, men kvällarna blir korta. Kl 19 är egentligen jag lika redo att somna som Agnes, men jag brukar klara att pressa mig till kl 22 åtminstone.

i morse vaknade hon kl 5 igen. Jag kanske inte behöver ställa kockan när jag ska jobba längre?

Jag klagar inte, tvärt om. Det är rätt så mysigt att kura ihop sig i soffan med en kopp kaffe och ett glatt barn som har ett strålande morgonhumör och därmed lyser upp hela min tillvaro.
Dessutom så är det ju snart sommartid, och då kommer hon ju vakna kl 6 istället för kl 5, om trenden nu fortsätter...

Nu blir'e blöjbyte, so long vänner!