Bambi på hal is!

Idag var det ute-jogg premiär på halt underlag. Känslan när vi joggade iväg var befriande och upplyftande.. Jag kände direkt hur bra det var för välmåendet. Hela jag sprudlade inombords. Man kan kanske kalla det för ren njutningsjogg. En lugn och fin halvmil gjorde hela min kväll! Ni som inte joggar förstår inte vad jag pratar om Överhuvudtaget. Ni sitter förmodligen och skakar på huvudet nu. Men det är så mycket mer än bara att trötta ut sig i flåset. Det är luften, det är omgivningarna, det är musiken, hjärnan nollställs, man rensar tankarna liksom och kroppen får arbeta, och man presterar något!


Jag ska försöka springa långsamt nu i början så att inte benet börjar strejka igen. Och det passar ju bra att springa långsamt i den här halkan. Det är ju inte så att jag äger ett par broddar heller. Men det är inget jag prioriterar nu, när snön är på väg bort och vårluften ska fylla mina lungor och knastrande småsgrus rulla under skorna i stället för is.

Här är vi, två glada joggare- jag och fina Nina <3





» Åsa

...jag vill verkligen känna sådär när det gäller joggning, har försökt så många gånger men jag kommer verkligen inte undan det faktum att det är så j-------la tråkigt med stort T! Jag gillar att vara ute, jag gillar att gå promenader både i snabb och normal takt, men joggning är bara helt enkelt för tråkigt.. Tur vi är olika :-)

2013-03-01 // 15:33:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback