Där tillbringades eftermiddagen. Planen var enkel, och väl planerad. Jag skulle åka när Agnes var trött. Så att hon kunde ha sin sista middagslur där i vagnen.

Oj, va fel man kunde ha! Inne på café smak fanns allt för roliga detaljer att titta på. Människor kom och gick. Vissa intressantare än andra. Sakta men säkert höjdes Agnes volym till en allt mer högre och ilsknare stämma. Mamman kunde inte få Agnes att somna. Det kunde inte moster Anna, som var mitt trevliga sällskap, heller. Vi som skulle babbla. Nu fick Agnes vara huvudperson. Den som babblade mest var hon.
Tur nig hade jag beställt lite snabba kolhydrater, så att mitt blodsocker höll sig på rätt nivå. Två koppar kaffe slank också ner men sen var det Agnes som hördes mest så jag såg mig förlorad. Agnes-mamma 1-0
Vi gick.

Först när klockan slagit 19.06 så blev det tyst där inne. Agnes har sovit 30 minuter sen kl 12.30, och det är nog rekord. Det ska bli spännande att se hur natten blir.


Lite bilder.. Min fina Anna & Agnes. Glad att du finns min fina vän!