Igår kväll kom Emma för att säga hej då för den här gången. Hon kom och åkte lika fort igen. 2veckor hann vi ses, i princip varje dag. Emma är en barndomskompis, och hur länge vi än varit ifrån varandra så känns det som igår när vi ses igen. Degar i varsin del av soffan.

Och som Emma själv sa; Det sägs att det är den äkta vänskapen, om man kan ligga i soffan tillsammans och inte störa sig på tystnaden...Precis så har vi varit. Bara hängt. Så himla skönt!

Igår kom hon hit iaf, och hade med sig dessa. De såg jättegoda ut. Barnen och Micke fick ta del av dessa goda saker, medans jag faktiskt blivit mjölkfri igen.