..jag som inte har tandläkarskräck har plötsligt, så här 40 minuter innan besöket drabbats av nån form av panik.
Jag har nog t o m fått en liten släng av dödsångest om jag ska vara helt ärlig.

Det känns ungefär som sommaren för två år sen när jag med fri vilja spände fast mig i karusellen fritt fall på grönan. Jag åkte sakta upp och bara väntade på att ramla ur och dö ungefär. Jag panikgrät och hade svimningskänsla och skrattade samtidigt. Så känns det nu med. Hjäääälp!

Ser scenariot framför mig. Tanden måste ju vara bauta stor och sitta fast bauta hårt. Sen har de en stor tång, och så får de säkert skära massa.

När Anna drog ut sin visdomstand så blev halva ansiktet svullet.

Sen förväntar de sig att man ska åka dit frivilligt? Nä, nu får de nog fånga mig först... Hjäälp!

Nej då, det går säkert bra. Håll tummarna...