Otrivin & Alvedon

Det var långdraget detta. När jag lämnade pojkarna till deras pappa igår så var de fortfarande inte krya. Och inte jag heller. Igår hade min feber gått ner till 38 grader så jag hade hopp om att vara pigg idag. Men jag har legat idag också. Sen att man råkade smitta Annas barn när vi var där på kalas, med vad vi trodde ett friskt barn, är ju beklagligt. Flå't Anna!!

Hemmet ser ut som ett bombnedslag om man frågar mig. Fast du får säkert ett annat svar av Micke. Jag måste ta tag i det i morgon! Då ska jag väl ändå vaknat ur detta?! Jag tror inte att jag har feber idag iaf. Så jag har hopp.

I morgon blir det en tur till mvc. Läkarbesök för att prata om/utreda varför jag är flåsig. Nu tycker jag nog att det har blivit bättre, men om det beror på att jag legat ner en vecka eller att jag verkligen är bättre, det vet jag inte. Jag tror ju själv att jag blir flåsig när jag rör på mig för att jag har så hög puls? Den ligger ju ändå mellan 110-150. Det är ju som ett joggingpass fast hela tiden! Vem är inte flåsig då? Så jag undrar ju mer varför pulsen är så hög?

Nu ska jag lägga mig och spela wf. Vill någon utmana mig så heter jag simonenyb.


Sen vill jag tacka Bengt för den fina överraskningen! Det värmde stort!

Här är mina närmsta vänner för tillfället. Jag sviker inte en tum från dem.






Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback