Man märker att kroppen håller på att ställa in sig på vad som komma skall. Jag vaknar tidigare på mornarna, jag har en ofta en vaken stund på nätterna. Det är jobbigt att inte kunna sova när man ska.

Och nu har jag satt igång mina tankebanor så nu går hjärnan på högvarv. Jag känner att jag går med på mycket. Men min gräns är nådd! Det ska ske en förändring. På gott och ont. Men mest på gott. Det är ingen som ska sätta sig på mig! Så de så! Besviken och illamående! Usch!




Liten i magen arbetar på där inne. Nyss har den haft hicka i en kvart. Stackarn!
Nu tror jag att den gått över till ett boxingpass. Det känns ändå skönt att den är aktiv! Det är inte lätt att somna då, när hela magen vrider och vänder sig i olika vinklar. Rätt skojigt att ligga och titta och bara njuta. Man känner mer kärlek för var dag. Jag har inte hunnit njuta nåt nämnvärt eftersom att jag mest mått dåligt. Men sista tiden har jag börjat tillåta mig det. Så det känns också bra. Nu är jag i vecka 34. Det betyder att det kan vara 4-8 veckor kvar. Om man ser det utifrån ett längre tidsperspektiv så är det nära mål nu! 4 veckor går rätt fort.
Sist hos barnmorskan så låg bebis med huvud upp. Idag och igår när den hickat så känns det som att det hickat neråt ljumsken igen. Vilket i sin tur kan betyda att den vänt sig tillbaka i rätt ställning! Vi hoppas! Ska till läkare 28/2. Hoppas att hon vill känna efter då.

Nu ska jag försöka sova igen. Det kanske går lättare nu när lite tankar och funderingar kommit ut.
Puss & kram