Idag har jag varit hos barnmorskan. Vi pratade lite om kommande förlossning, och jag ska få en läkartid för att planera inför förlossningen. Jag hade ju "men" från min första förlossning och fick ju gå på aurorasamtal inför andra  förlossningen, och då togs beslut om igångsättning så att jag slapp oroa mig. Denna gången borde det ju kunna ske automatiskt kan man tycka. Min situation har inte ändrats, Jag har fortfarande haft en propp som förhöjer mina risker till det ena och andra..
Men den här gången har jag känt mig lugn inför det som komma skall.. Tills nu när alla tankar kommer upp igen, det börjar ju trots allt närma sig!

Jag vill inte uppleva williams förlossning igen. 18 dagar över tiden och tro att varje dag från beräknad födelse är min sista. Eftersom att den första läkaren jag träffat vid första graviditeten sa att jag INTE skulle gå över tiden för att risken för att moderkakan lossnar eller sluta fungera är högre än för en tidigare frisk person. Och ändå lät de mig gå över tiden pga att min dåvarande barnmorska vägrade boka ett läkarsamtal. Läkaren hade missat att skriva detta i min journal, och då vägrade barnmorskan att lita på mig att läkaren sagt så, så jag fick ingen tid. Jag fick snällt gå över tiden 18 dagar och vara rädd för att nåt skulle gå fel. Man är i en väldigt utsatt situation som gravid. Det är ens barn som ligger i magen, och du kan inte påverka ett skit själv!  Ett ord som sägs fel räcker. Det kan påverka hela förloppet. Nu hörde jag ju läkaren säga att "du får inte gå över tiden" och de orden etsade sig fast i mitt huvud.
Hon skulle boka in mig till samma läkare som jag träffat under min sjukskrivningsperiod, så det känns tryggt och skönt. Hon verkar inte alls omöjlig.

Alla värden man tog idag såg bra ut!
Blodsocker 5,0 mmol/L
urinsticka UA
Blodtryck 115/70
Puls 94
Hjärtljud 148 slag/minut
SF mått 32,(så det hade ökat utan att jag tycker magen växt?!)

Tänk, tom pulsen var lugn idag
Det känns skönt!


Barnmorskan hade lite svårt att höra hjärtljuden där hon skulle höra dem, så hon gick och hämtade ultraljudsapparaten för att lokalisera hur bebisen låg. Så jag  fick inte bara höra, utan även  se mitt lilla barn idag <3 Det hade jag inte förväntat mig så det var kul! :) Mycket fostervatten hade jag och det har jag haft båda de andra ggrna också, och tyvärr, så låg den i säte. Huvud uppåt. Den har ju några veckor på sig att vända sig ännu, så vi hoppas att den gör det! Jag vill ju helst inte bli snittad. Det enda som skulle vara positivt med snitt, är att de tar ut dem tidigare än 40 fulla veckor. Jag tror de tar ut dem i vecka 38??
Barnmorskan kunde även se vilket kön vi väntade, och det verkar stämma med vad barnmorskan som gjorde rutinultraljudet sa. Så nu känns det lite mer troaktigt, =) två som säger samma... hehe... Det spelar absolut ingen roll vad det blir, men jag vill inte ställa in mig på ett kön, sen så blir det ett annat kön. Jag trodde ju att william var en flicka, och så blev det jättekonstigt när det kom ut en snopp :)

Ska lägga in en magbild i kväll så får ni se hur jag växer.... =)))



Jag har börjat se mer dubbelt också, så jag ska börja med Tablett Mestinon igen. Det känns trist! Men i väldigt låg dos...