Förstår verkligen inte. Inte alls. Vår lilla skrutta gillar visst inte alls att sova. Man kan inte tappa en nål i sovrummet, för då vaknar hon. Direkt så där bara. Jätteglad. Mitt i natten?! Det känns som det blir värre för varje natt. Hon vrider och vänder på sig. Trivs inte alls. Inte ens brevid mig sover hon längre. Min hjärna funkar inte alls efter alla vakna nätter. I natt fick jag sova i v-rummet, men tyvärr vaknade jag ju ändå. Tacksamt var att Micke tog henne, så att jag fick slumra iaf. Just nu känns det hopplöst och jag är lite nere.