Barn är lustiga. De är hela ens värld. Ena stunden är man jätte kär i dem, nästa retar de gallfeber på en. Det kan vända fort. Otroligt intensivt kan det vara. Sen var det det här med läggning. Varför kan läggningen aldrig funka som den ska, eller som vi vuxna förväntar oss kanske jag ska rätta mig att skriva. Varför kan de aldrig bara lägga sig, och sen somna?det är ju skönt att sova ;) men det verkar de inte ha kommit på än. Nej, för Det ska drickas vatten, det ska kissas, bajsas, det ska gnällas. Sen kan det t o m börja om vissa gånger. En droppe kiss till kan man alltid pressa ur sig. Man kan ju aldrig neka sitt barn att gå på toaletten? Det vet de och utnyttjar det. Sen måste det frågas 100 saker, och sen blir det 100 följdfrågor på de 100 svaren, och diskussionen är igång. I kväll "hamnade" Ludvig på golvet. Från säng till golv. Han hade så ont i benet att han inte kunde resa sig upp. Han ville ha medicin mot det onda ända tills jag berättade att man inte fick ta medicin om man inte hade ont på riktigt. För det är inte bra. Då kröp han till korset, han hade ju inte ont. Surprise!! ;) tålamodsprövande kan man kalla det. När båda grabbarna är här så har de legst och knackat i väggen... Först den ena, sen den andra. "Det var inte jag" och då går man mellan rummen. Det tycker de är jättekul. Haha Men nu sover lillen sen ett tag... Är han inte söt så säg? Mammas lilla prins <3